Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Jämförande undersökningar av s. k. kamjärn och rundjärn av högvärdigt stål, av Nils Tengvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Beräknad
medelvidhäftningspå-känning vid dragprov. Varierande
in-gjutningslängd, Btg E 400.
0 MO 320 tSO (tO
/nyjutn/ngsiongd. mm
––-IS/d begynnande yj/dn/ng / den ot>e/ änden
–-l//d brott
A^iromJtSrn. ^•rundjarn.
Fig. 6. Beräknad
medelvidhäftningspå-känning vid dragprov. Varierande
in-gjutningslängd, Btg E 250.
fall brott, uppstått genom att järnets brottgräns
överskridits. Egentligt medelvärde för 5 provkroppar
kan här ej uträknas.
Hur den beräknade medelvidhäftningspåkänningen
beror av ingjutningslängdeii visas grafiskt å fig. 5
och 6. Storleken av järnpåkänningen i den belastade
järnänden vid begynnande glidning i den obelastade
järnänden framgår av fig. 7.
En jämförande sammanställning av glidmått och
motsvarande järnpåkänningar för kamjärn och
rundjärn har gjorts i tabell II. Härvid ha beräknats
O /60 JPO 400 à*0
/ng/utn/nys/ön<?d, mm
Af^/comjörn. FTvndyärn
Btf£400 –303 /y/cma
Btp£P50 T^-ndy/C!n’
Fig. 7. Järnpåkänning vid dragprov vid
begynnande glidning i den obelastade
järnänden. Å figuren ha för jämförelse även
inlagts motsvarande beräknade
järnpåkänningar vid balkproven.
dels de järn- och medelvidhäftningspåkäniiingar, som
svara mot glidmåtten 0,095 och 0,030 mm i obelastad
järnände, dels de glidmått, som motsvara
järnpåkänningen 2 000 kg/cm2. Angivna data utgöra medeltal
för 5 dragprovkroppar.
Den belastade järnändens rörelse relativt
betong-kroppen visas grafiskt å fig. 8, 9 och 10. Kurvorna
äro medeltalskurvor för 5 st. provkroppar.
Tabell II.
Kamjärn,
Btg E 400 .
Rundjärn,
Btg E 400 .
Kamjärn,
Btg E 250
Rundjärn,
Btg E 250 .
I
»gjutnings- Påkänningar i kg/cmJ vid
glidning i den obelastade järnänden = Glidning, mm, i den obelastade järn änden vid (7.* =
längd , mm 0,003 mm 0,080 mm
"j rvidli "j rvlilli = 2000 kg/cm2
160 320 480 800 2 650 4 150 20 33 34 1050 3 850 5 100 26 48 42 0,210 0,ooo 0,ooo
160 320 480 500 890 1 600 12 11 13 550 970 1850 14 12 15 CO 00 00
160 320 480 480 1130 2 000 12 14 17 600 1500 2 600 15 19 22 0,500 0,080 0,oio
160i 3201 480 1150 10 1 220 10 00 00 æ
i Glidning inträffade först vid brott.
Av fig. 11 framgår utseendet av uppkomna
sprickbildningar vid brott hos dragprovkropparna.
De uppmätta nedböjningarna vid balkproven ha
sammanställts grafiskt å fig. 12 och 13 för att giva
en jämförelse mellan förhållandena vid de olika
armeringstyperna. Nedböjningskurvorna äro här i
fem fall medelvärdeskurvor för två balkar. I tre fall
har endast en av de två balkarna av samma typ givit
lämplig jämförbar nedböjningskurva.
Å fig. 7, som visar relationen mellan
ingjutnings-längd och järnpåkänning vid begynnande glidning i
528
13 dec. 1941 528
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
