- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
533

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Jämförande undersökningar av s. k. kamjärn och rundjärn av högvärdigt stål, av Nils Tengvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

struktioner, som utföras under normal eller skärpt
kontroll.

Med ett kamjärns diameter avses nettodiametern,
och järnarean skall beräknas med utgång härifrån,
utan hänsyn till kammarna.

Stålet skall i tillämpliga delar uppfylla de
fordringar, som angivas i "Statliga cement- och
betongbestämmelser av år 1934" (Statens off. utredn. 1934
nr 17).

För övrigt skola nedanstående särskilda
bestämmelser gälla.

Materialets beskaffenhet.

Yid dragprov i valsningsriktningen skall stålets
undre sträckgräns vara minst 40 kg/mm2 för järn
med en diameter av 25 mm eller mindre och dess
tänjbarhet minst 15 % vid provning på en mätlängd
av 10 ggr provstångens diameter. Yid järn med
valsad diameter större än 25 mm medgives, att ovan
angivna fordringar minskas med intill 5 %.

Beträffande undre sträckgränsen medgivas
avvikelser i provningsresultat intill 5 % från angivna
värden.

Provstänger skola vid en temperatur hos dessa av
+10 à + 25°C kunna bockas 180° till ett fritt rum
mellan skänklarna av 2 ggr provstångens
godstjocklek utan att sprickor uppstå på dragsidan.

Järnens utformning.

Avståndet mellan järnens kammar skall vara högst
lika med tre fjärdedelar av järndiametern. På en
längd av högst 4,0 ggr järndiametern skall summan
av kammarnas projektionsareor på plan vinkelräta
mot järnets längdriktning vara lika med järnets
tvärsnittsarea, varvid en tolerans av intill 5 % medgives.

Kammarna skola vid vardera sidoytan med järnets
längdriktning bilda en vinkel om minst 45°.

Järnens inläggning.

Vid järn, utsatta för dragning eller tryck, kunna,
med nedan angivet undantag, ändkrokar slopas,
därest icke annorlunda bestämmes.

I konstruktionsdel åverkad av böjning skall
skarvning1 av för dragning utsatta armeringsjärn ske på
sådant sätt, att järnen skjuta förbi varandra på en
total längd av minst 30 ggr diametern, då betongens
kubhållfasthet aB2s är minst 250 kg/cm2, och på en
total längd av minst 35 ggr diametern, då ffß28 är
mindre än 250 kg/cm2, dock lägst 175 kg/cm2. Vid
betong, tillverkad och gjuten under normal kontroll,
skola järnen härvid alltid förses med ändkrokar,
medan vid betong, tillverkad och gjuten under skärpt
kontroll, ändkrokar kunna slopas.

Skarvning av enbart för tryck utsatta järn skall

i Sättet för skarvning ännu ej slutgiltigt bestämt. Jfr
s. 532.

även ske enligt ovanstående föreskrifter. Järnen
behöva härvid ej förses med ändkrokar.

Med undantag för skarvar får det fria avståndet
mellan parallella järn ej vara i sidled mindre än
2,5 ggr järnens diameter, dock minst 25 mm, och i
höjdled mindre än 1,6 ggr järnens diameter, dock
minst 16 mm.

Tjockleken av armeringsjärn täckande betongskikt,
vari puts ej får inräknas, skall vara minst 1,5 ggr
järnets diameter och får dessutom ej understiga i de
Statliga cement- och betongbestämmelserna av år
1934 angivna minimivärden vid olika byggnadsverk.

Tillåtna påkänningar.

Nedan angivna tillåtna påkänningar skola normalt
tillämpas.

Vederbörande myndigheter kunna dock föreskriva,
reduktion i de tillåtna påkänningarnas storlek, därest
konstruktionernas art eller andra förhållanden så
påfordra,

Vid vanliga belastningsfall tillåtes hos järnet en
drag- eller tryckpåkänning a^— 2 1001 kg/cm2 vid
betong med en kubhållfasthet oB28 av minst 175
kg/cni2. För utomhuskonstruktioner med lägre
kub-hållfasthet oB28 hos betongen än 225 kg/cm2 tillåtes
dock endast en järnpåkänning af c= 1 9001 kg/cm2.

Vid alla järnvägsbroar av armerad betong, för
vilka ej undantag medgives, ävensom vid de delar av
armerade betongkonstruktioner åverkade för böjning
eller dragning, som äro utsatta för rökgaser eller för
annan liknande för armerings järnen skadlig inverkan,
skola tvärsnitten, för att motverka uppkomsten av
sprickbildningar, så utföras, att de
betongdragspän-ningar, som vid vanliga belastningsfall erhållas vid
beräkning under antagande av att betongen är
verksam för upptagande av dragspänningar, icke
överstiga 20 kg/cm2 vid dragning ochoM= 30 kg/cm2
vid ren böjning eller vid böjning jämte tryck eller
dragning. Detsamma gäller även för böjning eller
dragning åverkade konstruktionsdelar, som äro
förlagda i eller utsatta för vatten och där
armerings-järnen måste särskilt skyddas.

Vid vanliga belastningsfall och för betong med
högre kubhållfasthet aB2s än 175 kg/cm2 skola, under
förutsättning att betongen tillverkas under normal
kontroll, och, beträffande betong med kubhållfasthet
oB28 i= 250 kg/cm2 eller däröver, att skärpt kontroll
anordnas under arbetet, de tillåtna
vidliäftningspå-känningarna mellan betong och järn beräknas enligt
följande formel:

dock att obj ej får överskrida 22 kg/cm2.

Vid exceptionella belastningsfall medgivas 20 %
högre påkänningar än de ovan vid vanliga
belastningsfall tillåtna.

1 Järnpåkänningarna ännu ej slutgiltigt bestämda.

2 Storleken av de tillåtna vidhäftningspåkänningarna
mellan järn och betong ännu ej slutgiltigt bestämda. Jfr s. 532.

13 dec. 1941

533

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free