Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Röster om teknologie licentiatexamen, av Wilh. Palmaer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Röster om teknologie licentiatexamen.
De sakkunnigas förslag till Kungl, maj:t
om införandet av en teknologie
licentiatexamen m. m. har givetvis på många håll
väckt livlig diskussion. Såvitt det är en
tidskriftsredaktion möjligt att analysera
"allmänna meningen" inom fackkretsar
förefalla de sakkunniga i stort sett hava
denna med sig. Enstaka betydelsefulla
invändningar från auktoritativt håll
förekomma dock. Från professor Wilh.
Pal-niær hava vi med anhållan om
publicering erhållit nedanstående anförande som
utgör professorns yttrande vid
Ingeniörsvetenskapsakademiens behandling av
ärendet den 7 november.
Red,.
Undervisningsfrågor äro i allmänhet svåra, och
starka önskemål beträffande undervisningens bättre
ordnande framträda på många håll. En huvudorsak
härtill är att det mänskliga kunskapsförrådet växer
och växer. Denna faktor driver mot ökad
specialisering. Det gäller att gallra, det går ej att bara lägga
på enligt principen "tål du det så tål du det".
Enligt min mening kan man därför ej bara
resonera som så: nu har det och det nya kommit till och
nu måste vi hava undervisning även i dessa saker.
Jag skulle vilja framhålla, att man i stället borde
hava för ögonen att så att säga vända på steken och
göra sig följande frågor: huru lång tid bör en ung
person rimligen anses böra offra på sin utbildning
och huru skall denna tid på bästa sätt användas?
Samt sedan söka inrätta sig därefter; Ett påpekande
härav kan i detta sammanhang synas onödigt så till
vida som de sakkunniga äro eniga om att
utbildningen av högskoleingenjörer fortfarande bör beräknas
vara avslutad efter 4 års studier. Det må tillåtas
111ig att uttala mitt fulla instämmande i denna
mening.
De sakkunniga framhålla att följande nu gällande
fordringar för förvärvande av teknisk doktorsgrad
böra bortfalla:
fordran på två års praktik efter avlagd
avgångsexamen;
förprövning;
föreskriften att doktorsavhandlingen skall behandla
ett ämne av teknisk natur.
Jag anhåller att till fullo få instämma häri. Till
frågans belysande beder jag blott få erinra om huru
dessa föreskrifter på sin tid tillkommo, vilket
förmodligen icke alla känna till. De framfördes av
universitetens representanter vid överläggningarna
angående införande av teknisk doktorsgrad vid
Tekniska högskolan. Anledningen torde, såsom antydes
i bil. B till de sakkunnigas förslag, hava varit
konkurrenshänsyn. Vid universiteten hade man fäst sig
vid att de mest begåvade studenterna återfunnos vid
Tekniska högskolan. Detta beror naturligtvis på den
starka gallringen efter betyg, som sker vid
bedömandet av de talrika inträdessökandena vid Tekniska
högskolan och som också medför ett gynnsamt
resultat i avseende på studierna, om den dock icke är
utslagsgivande för bedömande av vederbörandes
förmåga som blivande ingenjör. Av dessa skäl ville man
försvåra förvärvandet av teknisk doktorsgrad. För
min del ansåg jag, att man icke bort acceptera dessa
villkor, då teknisk doktorsgrad redan var införd i ett
så stort antal länder, att dess införande vid Tekniska
högskolan torde beviljats även om högskolan tagit
avstånd från dessa villkor. Emellertid ansåg man,
att man borde säkra framgången genom att antaga
dem. Nu synes det icke vara en dag för tidigt, att
dessa villkor borttagas, och tillåter jag mig att även
häruti varmt instämma med de sakkunniga. Redan
nu vill jag framhålla, att om de ifrågavarande
besvärande villkoren bortfalla, så torde man kunna
räkna med ett ökat antal doktorander vid de tekniska
högskolorna.
För min del tror jag, att undervisningsfrågorna
vid de tekniska högskolorna skulle underlättas, om
man helt enkelt avstod från tanken att utbilda
färdiga ingenjörer vid de tekniska högskolorna, något
som knappast kan lyckas. Man bör förutsätta, att
den praktiska erfarenheten i huvudsak får förvärvas
efter ingenjörsexamen. Särskilt belyses detta av
förhållandet inom den kemiska industrien. Vi kunna
räkna med att den har bortåt 30 olika grenar, och det
synes lönlöst att söka lära ut alla dessa, i synnerhet
som en kemisk ingenjör under sin livstid väl sällan
har anställning i mer än 3—4 sådana grenar. Något
enklare torde saken kanske ligga inom andra fack.
De sakkunniga uttala liknande uppfattning som den
jag nu framställt.
Jag övergår nu till att tala om examensarbetenas
betydelse. Då dessa på förslag av prof. Carl Forssell
infördes, måste jag erkänna, att jag ställde mig
ganska skeptisk, då jag undrade om en teknolog, jäktad
av undervisning och tentamina, skulle vara i stånd
att utföra en undersökning, som borde behandla
något nytt och äga självständighet. Lyckligtvis
hade jag orätt. Så vitt min erfarenhet sträcker sig,
har jag funnit, att då teknologen i lugn och ro fått
arbeta på en enda sak, så har han visat sig’ mycket
skickad till arbetet i fråga.
Meningen var, att sista studieårets vårtermin skulle
hållas fri, eller åtminstone praktiskt taget fri från
annat arbete. Detta hava vi strävat efter och även
uppnått inom den kemiska fackavdelningen på min
tid — på sista delen av denna befanns det dock, att
tyvärr en eller annan tentamen återstod under sagda
termin. Vidare utlämnade jag, som ju egentligen
blott kan tala om min egen erfarenhet, i allmänhet
ämnet under den föregående höstterminen, då även
nödvändiga litteraturstudier i regel gjordes. Man
fick då 4 månaders praktiskt ograverad tid under
vårterminen, och denna tid kunde ju lätt utökas med
ett par veckor. I vissa fall kunde själva det
experimentella arbetet påbörjas redan under höstterminen.
Under sådana villkor utfördes hos mig under min
läraretid 1921—33 inalles 32 examensarbeten. Dessa
voro så gott som alla bra, mycket bra eller utmärkta.
Blott i 2 fall måste jag sänka mina fordringar till
det lägsta möjliga med hänsyn till att vederbörande
ej kunde få avgångsexamen utan att examensarbetet
godkänts.
De flesta av dessa arbeten äro publicerade på främ-
534
13 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
