Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Notiser - Ny smörjoljerenare för sjöångmaskiner - Gummikonsumtionen i Förenta staterna - Ukraina, järnlandet - Tidningspapper — byggnadsmaterial - Skördegarn av papper - Falsterbokanalen - Kraftförsörjningen ökas - Litteratur - Anmälan: Regneteknik, av J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
produkt som bäde
beträffande pris och kvalitet
anses ha framtiden för sig.
Fig. 1. Fig’- 2.
Ny smörjoljerenare för sjöångmaskiner. En
apparat av ny typ för rening av förbrukad smörjolja från
sjöångmaskiner har konstruerats av tvenne
fartygsmaskinister, herrar Bohlin och östman i Sundsvall.
Den har efter genomgående, lyckade prov nyligen förts
i marknaden och vunnit erkännande från ett flertal
statsinstitutioner.
Som ett medel till efterkommande av
myndigheternas maning till yttersta sparsamhet med olja är
framskaffandet av denna enkla, billiga och effektiva
apparat högst berömvärt.
Bilderna visa apparatens exteriör och en
genomskärning av den, varav dess funktion tillfyllestgörande
torde framgå.
Gummikonsumtionen i Förenta staterna har enligt
ett regeringsdekret inskränkts till förmån för
rustningsindustrien. Den årliga allmänna förbrukningen
på cirka 817 000 ton torde fixeras till 600 000 ton.
Ukraina, järnlandet. I allmänhet hör man talas
om Ukraina som Rysslands kornbod. Mindre bekant
torde vara att Ukraina före kriget producerade 14
mill. ton järnmalm och placerade sig därmed som den
tredje järnmalmsproducenten i världen efter USA och
Frankrike. Nämnas kan också att Ukraina svarar för
60 % av den ryska stålproduktionen. I Ukraina finns
vidare världens största fyndighet av mangan.
Tidningspapper — byggnadsmaterial. En sydsvensk
firma har lyckats framställa ett brandsäkert
byggnadsmaterial av tidningspapper genom att behandla
papperet med diverse syror. Detta material har visat sig
tåla angrepp av vatten, fukt, syror och sodalösningar
och har dessutom den förträffliga egenskapen att tåla
värme så att icke ens en termitbrandbomb har kunnat
antända det. De värmeisolerande egenskaperna lära
däremot icke vara lika goda.
Skördegarn av papper blir från och med nästa år
en ny svensk tillverkning. Importen av sisalgarn har
rört sig om ca 4 500 ton per år och den inhemska
tillverkningen av pappersgarn är till en början beräknad
till 5 000 à 6 000 ton om året. Fastän det är
omständigheterna som har drivit fram denna tillverkning är det
här icke fråga om något tillfälligt surrogat utan om en
Falsterbokanalen. Den
nya farleden mellan
öre-sund och Östersjön har
öppnats för trafik efter
närmare två års arbeten som
dragit en kostnad av
omkring 15 mill. kronor.
Själva kanalen är 1 600 m
men från denna och till
Kogrundsrännan, en
sträcka på icke mindre än
14 000 m, har en farled
måst muddras upp.
Kanalen som är 100 m bred från
kaj till kaj har ett största
djup av 7,2 m.
Slussöppningarna ha en bredd av
25 m och bredare fartyg än
20 m få ej passera kanalen.
Detta är dock tillräckligt
för våra största krigsfartyg
och mycket stora
lastångare. Det svåraste
byggnadsproblemet har föranletts av nivåskillnaden som i
normala fall uppgår till en eller två decimeter men som
kan stiga ända till två meter.
Kraftförsörjningen ökas. Vattenfallsstyrelsen begär
26 mill. kronor för budgetåret 1942—43 till utbyggande
av kraftstationer och vattenregleringar. För budgetåret
1941—42 hemställer styrelsen om 6 millioner till ny
kraftstation i Midskogsforsen. För ett år sedan ansåg
styrelsen att läget var sådant att nya utbyggnader av
kraftverken borde ske i moderat tempo. Förhållandena
ha sedan dess ändrats därhän att starka skäl tala för
en skyndsam utbyggnad av ny vattenkraft.
Litteratur
Bokanmälan.
Regneteknik, av Jul. Hartmann, 2: dra uppl. Jul.
Gjellerups förlag, Köpenhamn 1941. 190 s. 15 da.
kr., inb.
Professor Hartmann vid Danmarks tekniske
Høj-skole har tidigare utgivit ett arbete i 4 delar om
allmän mätteknik, där ena delen behandlar elementär
räkneteknik (1919). Här föreligger en ny upplaga
av den nämnda delen, försedd med tillägg och
utvidgningar, huvudsakligen av sådan art, som ingenjören
och teknikern ha användning för, t. e. nomogram.
En detalj, som förtjänar noteras, är en nyttig
varning för att skenbart nå stor noggrannhet i ett
resultat — t. e. en addition eller division -— genom att
medtaga för många siffror. Exempel på korrekt och
"dilettantisk" räkning anknyta till olika sådana fall.
Användning av tabeller, räknesticka, räknemaskin och
andra hjälpmedel förklaras. Några viktiga
matematiska funktioner — även elliptiska integraler och
Besselska funktioner — behandlas i korthet och
representeras grafiskt. Interpolationsräkning,
numerisk integration m. m. förklaras och exemplifieras. Ett
antal numeriskt genomförda räkningar, hämtade frän
verkliga mätningar, illustrera framställningen. En
utvidgning av nomogrammet är att använda ett fast
grundplan och ett flyttbart, genomskinligt plan, som
bär ett kurvknippe, och med vars hjälp man kan
genomföra räkningar med flera variabler.
13 dec. 1941
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
