Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 20 dec. 1941 - Till frågan om planläggningen av Norrbottens järnverk, av N. Danielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekntskTidskrift
HÄFTE 51 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 20 DEC.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Till frägan om planläggaingen av Norrbottens järnverk. — En fackavdelning för Grafisk
teknik vid K. T. H.? — Svetskommissionen tio år. -— Från styrelsens bord. — TNC. — Notiser. — Tekniska
föreningar.
Till frågan om planläggningen av Norrbottens
järnverk.
Det nu under tillkomst varande statliga
järnverket i Norrbotten har tilldragit sig ett betydande
intresse från allmänheten. Undertecknad vill därför
gärna inför Teknisk tidskrifts läsare redogöra för
verkets planläggning och den ställning, som man tänker
sig att detsamma kommer att intaga inom svensk
järnhantering.
Frågan om järnverk i Norrbotten är ej ny. Det må
erinras om, att blästermasugnar vid Karlsvik invid
Luleå drivits av olika ägare under åren närmast efter
sekelskiftet och intill krisen efter föregående
världskrig. Detta verk inköptes år 1925 av ett konsortium
av mellansvenska järnverk, varefter det nedskrotades.
Malmkommissionen, i vilken överingenjör Wahlberg,
professor Arvid Johanson m. fi. kända fackmän
medverkade, framlade år 1923 ett synnerligen gediget
betänkande angående förutsättningarna för
järnförädling i Norrbotten m. m., vilket betänkande emellertid
ej utlöste några positiva åtgärder. År 1917 bildade
en sammanslutning av mellansvenska järnverk under
namn av Norrbottens järnverk aktiebolag ett bolag
för att på Svartön, och å samma plats, där man nu
avser att förlägga ett järnverk, uppföra ett antal
elek-tromasugnar med kraft från Porjus.
Byggnadsarbetena kommo aldrig i gång, utöver vissa planeringar,
bolaget förpuppades och är nu upplöst. Tanken med
detta verk torde hava varit att med utnyttjande av
fosforfattiga malmer och träkol från Norrbotten förse
den mellansvenska järnhanteringen med ett billigt
tackjärn. Härutöver skulle framställas vissa
kvantiteter för export. De hårt utnyttjade
kolvedstill-gångarna i mellersta Sverige komme härigenom att
i viss mån sparas.
Om sålunda denna icke genomförda plan till en
norrbottnisk järnhantering utgått från mellansvenska
järnverksintressenter, så har det projekt, som nu
bearbetas, framkommit efter en statlig utredning,
begärd av Riksdagen och livligt förordad av
myndigheter och enskilda från Norrbotten. Sistnämnda
utredning av år 1937, Tackjärnsutredningen, framlade
förslag med tvenne huvudalternativ, avseende
tack-järnframställning i blästerugn resp. el-tack järnsugn,
förlagda till Svartön utanför Luleå. Utredningens
förslag blevo föremål för en intensiv kritik från
företrädare för den svenska järnhanteringen. Härvid häv-
dades bl. a., att en tackjärnsframställning under
angivna förutsättningar sannolikt ej skulle bliva en
bärkraftig rörelse.
Efter förutgången riksdagsbehandling, där ganska
skarpa meningsskiljaktigheter yppat sig angående
programmet för det nya järnverket i Norrbotten,
bildades i mitten av år 1940 Norrbottens järnverk
aktiebolag med svenska staten såsom innehavare av
aktierna. Det har tillkommit detta bolags styrelse att med
ledning av Riksdagens direktiv utforma ett program
för bolagets verksamhet och för verkets plan.
I sin proposition av den 27 oktober 1939 har Kungl.
maj:t uttalat sig för, att järnverket skall förläggas
till Luleå, I skrivelse av den 20 december 1939 har
Riksdagen ej funnit anledning att häremot göra någon
erinran. Verket borde i görligaste mån arbeta med
norrbottensmalmer, träkol och elektrisk energi.
Tillverkningsprogrammet bör omfatta elektriskt tackjärn,
varjämte även förutsättningarna för ett
järnsvampverk borde undersökas. I övrigt framhöll Riksdagen,
att det näppeligen kunde vara lämpligt eller ens
möjligt att redan nu fastslå de lämpligaste
produktionsmetoderna eller företagets storleksordning, utan att
detta vore en sak, som i första hand finge prövas av
den blivande, för företagets framtid närmast
ansvariga ledningen. Uppmärksamhet måste vid
planläggningen ägnas åt det nya statliga industriföretagets
ekonomiska och sociala återverkningar på landets
övriga järnindustri. För järnverkets utbyggnad
anvisades ett belopp av 10000 000 kr. Frågan om
rörelsemedel ställdes på framtiden.
Riksdagen har sålunda bestämt, att ett järnverk
skall komma till stånd i Norrbotten. Bolagets
styrelse förmenar, att byggandet med hänsyn till
rådande försörjningsläge nu bör igångsättas, vilken åsikt
vunnit Statens industrikommissions anslutning, och
Kungl. maj:t har i proposition till Riksdagen begärt
ytterligare medel.
Av ärendets behandling hos Regering och Riksdag
framgår sålunda, att statsmakterna förutsatt, att det
nya verket skall förläggas till Luleå. Skulle man hava
valt en huvudlinje för tillverkningsprogrammet, som
tager sikte P Sitt med elektrisk kraft smälta
fosforfattiga malmer under användande av uteslutande
träkol för att härav framställa fosforfattigt kvalitets-
13 dec. 1941
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
