Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Vid beräkning av fjädrar måste man taga hänsyn
till att böjningen vid lindningen icke blir lika
fördelad över ett tvärsnitt, utan att den ökar vid
innerkant av lindningsvarvet i jämförelse med ytterkanten.
Denna ökning av spänningen som Göhner beräknat
visas i fig. 1. Alla värden på spänningar skola
därför beräknas med avseende på lindningsvarvets
inner-fiber. De i fortsättningen förekommande
spänningsvärdena äro beräknade på detta sätt.
För bestämning av hållfastheten användes
gränsvärdesbeteckningen xw. Fjädern är vid stängt
ventilläge belastad med för späningen %v och vid fullt
öppen ventil med spänningen xv + rfl. Vid ventilens
stängning från full öppning är gränsvärdet rH (se
fig. 4 a). Vid bestämning av hållfastheten förfares
Säj s.tt> ventilens slaglängd ökas åt båda hållen tills
vid en viss gränsökning rw fjädern brister. Som
gräns för hållfastheten gäller
gränsområdesbeteck-ningen xw vid vilken fjädern med godtyckligt många
belastningsändringar håller utan att brista. I många
fall är det icke möjligt att öka området för
belastningsändringen likformigt uppåt och nedåt, emedan
oftast vid ökningen uppåt lindningsvarven komma
att ligga stumt samman. I sådant fall måste
belastningsökningen ske nedåt till dess samma ökning
uppnås. Av en mångfald mätningar och försök kan
följande slutsats dragas: så länge max. spänningen rm>x
icke uppnår sträckgränsen är bestämningen av
hållfastheten oberoende av höjden på
medelspännings-värdet rm. Medelspänningsvärde definieras:
- Xlr
"2
fig. 4 a
40 60 80
tm kg/mm2
Avbrufen
Fig. 2. Hållfasthetsegenskaper hos svensk "OS" tråd.
tm kg/mrn2
Fig. 3. Hållfasthetsegenskaper hos svensk "OS" tråd,
Xjj
om normala - ventilslaglängden är rm = %v -)- —
Ci
Bestämning av hållfastheten sker med tillhjälp av
specialmaskiner s. k. fjädersvängningsmaskiner, av
vilka en del kunna erhållas i handeln. Oftast sker
rörelsen medelst en excenter (Schenk, Darmstadt, och
Reicherter, Esslingen). Excenterkurvan är ställbar.
Det är av största vikt, att rörelsen sker sinusformad
för att förebygga varje tillkommande
svängningsbildning. En bekräftelse på maskinens riktiga
arbetssätt är att fjädrarna brista såväl i ändarna som på
mitten. Beviset härför följer under C.
Vid det praktiska utförandet av försöken beaktas
följande punkter:
1) endast fjädrar med samma tråddimension,
samma fabrikat och samma ytbeskaffenhet kunna
jämföras,
2) försöken måste göras i flera utföranden.
Minsta antal fjädrar för varje försök r= 5 st.,
3) belastningsslagens antal måste i förväg
bestämmas,
4) hållfastheten är fastställd först sedan fjädrarna
provats utan brott 10 • 106 belastningsslag.
Med dessa fordringar som utgångspunkt äro de i
fig. 2 och 3 angivna försöken utförda. Tråden består
av svenskt OS-material med en tråddimension av
4,9 mm.
I fig. 2 äro försöken gjorda med både blank och
slipad tråd. Medelspänningarna rm äro möjligast
lika. Den blanka tråden visar till vänster ett
hållfasthetsvärde rw = ± 25 kg/inm2. Den slipade
tråden visar till höger ett hållfasthetsvärde t^==+26,5
kg/mm2.
Skillnaden beror på den högre ytkvaliteten hos den
slipade tråden, varvid dock måste framhållas, att
dessa fjädrar särskilt provas med avseende på
slip-ningsrepor. Dessutom tillkommer att den vid
slipning oftast lätt avkolade zonen avslipas och därmed
fjädern förbättras. Föreliggande resultat
överensstämmer med praktiken så till vida, att fjädrar av
slipad tråd visa någon överlägsenhet.
I fig. 3 äro samma hållfasthetsförsök utförda med
samma fjädersorter. Endast fjäderns yta är
underkastad en särskild behandling (s. k. kulstrålning).
Vid detta i Tyskland och Amerika brukliga
förfaringssätt ernås genom inflytande av de på
fjädrarna verkande kulorna en härdning på trådytan, dvs.
en härdning av ytfibrerna, som resulterar i en
höjning av hållfastheten.
Försöken upprepas med blank och slipad tråd som
utgångsmaterial, dock med samtidig kulstrålebehand-
t)
Fig. 4.
18 jan. 1941
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
