Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Liksom genom mätningar enligt fig. 8 och 9 kan
på experimentell väg resonansökningen fastställas.
Resultaten visas i tabell 3.
Enligt tabell 3 och 4 kan man antaga att
resonansökningen R,, ligger vid ca 50. Såsom ytterligare
viktig följd kan man antaga att resoiiansökiiingen
avtager vid större amplituder; en erfarenhet, som man
gjort även vid vevaxelsvängningar.
En förberäkning av svängningsutslagen, och
därmed resonansspänningen har den stora fördelen att
spara de tidsödande mätningarna. Sedan man
erhållit dämpningen eller resonansökningen för en
fjädertyp, kan man använda sig av formel (4 a). Det
sökta utslaget definieras:
71
= c/t • (4 a)
varvid dämpningen b brukar ligga mellan 2—5 sek-1.
Bekvämare är dock beräkningen med
resonansökningen Rp, vilken genom en kombination av formel (4 a)
och (8) lyder:
Wßma* = c„ • Ra. (9)
I fig. 8 och 9 äro de beräknade toppvärdena på
resonansharmoniska svängningarna för Ru — 50
införda och framhäva tydligt dämpningsökningen vid
stora utslag.
Vid svängningsmätningarna i fig. 8 och 9 kan
man dessutom göra den iakttagelsen, att
resonanserna icke erhålla skarpa toppkonturer och att
utslagen efter resonansområdet icke falla till nollvärdet.
Orsaken härtill ligger troligen, förutom i
noggrannhet vid mätningen, huvudsakligen i
styrningsorganens elasticitet. Därigenom erhåller ventilen en
oförmånlig rörelse av kammen och den harmoniska
analysen vissa fel. Beviset härför framlägges i Journal
of the Aeronautical Sciences, juli 1939, av Olmstead
och E. S. Taylor. Då föreliggande mätningsanordning
noga överensstämmer med dessa försök, ligger ovan
antydda möjlighet nära. Orsaken härtill beror även
på att det är ringa utsikt till att förminska retningen
genom utformningen av kammen, emedan dels
elasticiteten hos styrmekanismens flera delar svårligen
kan beräknas och dels emedan den nödvändiga
styvheten i styrmekanismens delar på grund av hänsyn
till vikten är ogenomförbar. Hittills gjorda försök
omfatta endast idealiserade anordningar och hava
fört till kamutformningar, vilkas effekt låg betydligt
under den normala kammens. En försämring i denna
effekt kan icke tillåtas vid flygmotorkonstruktioner.
Fig. 10. Fjäder- och kamkarakteristik.
Den bästa lösningen för att kringgå kritiska
fjäder-svängningar är att öka hållfastheten och
egensvängningstalet. En ytterligare förbättring uppnår man
genom största möjliga styrningstider, vilket också
redan tillämpas på moderna flygmotorer. För
kontroll av hållfastheten rekommenderas möjligast
noggranna kontroll av trådytans beskaffenhet och
"inkörning" av de färdiga fjädrarna i härför särskilt
avsedda maskiner. Fjädringsgränserna anpassas
härvid efter håll fasthets värdena. Med dessa hjälpmedel
och med de material, som idag stå till förfogande,
måste det vara möjligt att konstruera en driftsäker
ventilfjäder på vilken man ställer stora fordringar.
Sammanfattning.
Ventilfjädern är en maskindel, som är utsatt för
stora påfrestningar. Förutom normala anspråk på
grund av ventilens slaglängd, uppställas dessutom
dynamiska fordringar, som ha sin orsak i
retningssvängningarna hos ventilfjädern, förorsakade av kammen
så att fjädern kommer i resonanssvängningar.
Det är därför nödvändigt att erhålla största möjliga
hållfasthet hos fjädern. Försök med bästa svenska
OS-ventilfjädertråd hava givit till resultat en
hållfasthet på rw = ± 30 kg/mm-,
Stroboskopiska svängningsförsök med ventilfjädrar
visa, att detta hållfasthetsvärde kan överskridas, men
att därvid fjäderbrott lätt blir följden. Genom att
förebygga särskilt skadliga harmoniska svängningar
med ökning av egensvängningstalet, kan man
förbättra resultatet i många fall. Framförallt gäller det
att lägga egensvängningstalet så högt som möjligt,
Tabell 3. Fastställande av resonansökning (fig. 8).
Beteckn. Dim. 280° kam 300° kam
Harmoniska ........ 11 10 9 8 11 10 9 8
Utslag ............. URm&x + mm 1,4 2,4 2,8 4,0 1,1 1,7 2,0 3,7
Retningstal ........ C,i mm 0,025 0,044 0,675 0,098 0,018 0,020 0,008 0,087
Resonansökning .... Rn — 56 54,5 37,4 40,8 61 58,5 38,2 42,5 j
Tabell 4. Fastställande av resonansökning (fig. 9).
Beteckn. Dim. 280" kam 800° kam
Harmoniska ..................... Utslag .......................... Retningstal ..................... Resonansökning ................. UR max Cfi Ra ± mm mm 11 1,3 0,025 52 10 2,4 0,044 54,5 9 2,9 0,075 38,6 11 1,1 0,018 61 10 1,7 0,029 58,5 9 2,6 0,068 38,3
15 febr. 1941
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
