Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
6os
Desti/lafions
-ångor
[ Destillationsion
Reduktionsion
Oxidationszon
—Cj/
Luft
Fig’. 1. Direkt förbränning
Luft
Oxidationslon
■Destillationsion
[-DestiHotions-ångor-]
{+DestiHotions-
ångor+}
Gas
-Reduktionszon
Fig. 2. Horisontell förbränning.
-Luft
(
Desfillations -
angör-
\ I
\ I
Destillationsion
Oxidotionsion
Reduktionszon
Fig. 3. Omvänd förbränning.
visat, att den använda förbränningsprincipen
ingalunda är likgiltig. Sammanhängande härmed är
nämligen bränsleframställningen och de klimatiska
förhållandena. Träkolning i industriell drift i retortugnar
torde tillåta, att träkolet karakteriseras som ett
tjär-fritt bränsle. Och så bedrives i regel kolningen i
Tyskland och Frankrike och därjämte oftast med
hårdare lövträsorter som råmaterial. Hos oss här i
landet, där kolningen sedan gammalt skett i milor,
kan aldrig samma exakta kolningstemperatur som vid
retortugnskolning garanteras. Därmed icke sagt, att
icke våra, kanske världens kunnigaste kolare, kunna
göra fullgoda träkol. Avsättningsförhållandena för
skogsbruket ha icke varit sådana hos oss att de
tidigare motiverat stora kostnader för
kolugnsanlägg-ningar, liksom överflödet på skog i jämförelse med
andra länder icke tvingat oss till ett effektivt
utnyttjande av råvaran genom tillvaratagande av
biprodukter. Det är först på sistone den enorma efterfrågan
på träkol för bilbränsle, som aktualiserat problemet,
liksom det ökade behovet och möjligheten att kunna
använda trätjäran som bränsle i vissa motortyper.
Alltnog så ha många gengasbilförare gjort tråkiga
erfarenheter om träkolets frihet från tjära.
De schematiska figurerna 1—3 torde i grova drag
påvisa möjligheterna att använda ett träkol, som icke
är väl genomkolat.
Vid direkt förbränning ligger destillationszonen
närmast gasuttaget och avdestillerade tjärångor gå
raka vägen ut och täppa till reningsanordningar och
hamna så småningom i insugningsrör, omkring
ventiler och i cylindrar.
Yid horisontell förbränning, är det icke lika lätt för
de avdestillerade tjärångorna att klara sig ut i
gasuttaget utan att komma i beröring med den heta
reduktionszonen.
Vid ren omvänd förbränning måste
destillations-ångorna passera genom såväl oxidationszon som
reduktionszon och möjligheterna för deras
sönderdelning och oskadliggörande äro alltså, under
förutsättning av hög temperatur och i sidled väl utvecklad
förbränning, jämförelsevis stora.
Likartade synpunkter kunna påpekas ifråga om för
fuktigt bränsle.
I samband härmed bör betydelsen av sug- eller
tryckfläkt framhållas. Under det att vid sugfläkt den
bildade gengasen vanligen måste föras genom
gaskylare och gasrenare, föres vid tryckfläkt den nybildade,
fuktiga gasen till en början direkt ut genom
askrums-luckan och först när gasen är (nära) torr ledes den
genom gaskylare och gasrenare. Härigenom kan
undvikas att filterdukar i starten bliva fuktiga, om bränslet
håller för hög fuktighetshalt. Vid sugfläkt kan sådan
driftstörning på filterduk (ar) undvikas, om
sugfläkten placeras före gasrenaren eller i anslutning till
denna, så att gasen ej behöver passera filterdukar,
eller också om en shuntledning, som kan regleras med
ventil eller spjällanordning, drages förbi kylare och
gasrenare.
Inverkande på fuktbildningen är också
fuktighetshalten hos luften, som tillföres gasgeneratorn
(primärluften).
I vårt klimat och med de stora svårigheter, som
förefunnits att skaffa retortugnskol, synes sålunda den
omvända förbränningsprincipen vara att föredraga.
Om tillgången på väl genomkolade och torra kol är
god, så medför den horisontella förbränningsprincipen
tack vare den koncentrerade förbränningszonen och
den höga gashastigheten att även småkol med fördel
kunna utnyttjas som bränsle.
Den omvända förbränningsprincipen representeras
sedan gammalt av system Svedlund och Gragas. Det
förra systemet med tryckfläkt och det senare med
sugfläkt. Mellan de båda systemen förefinnes även den
skillnaden att system Svedlund är försett med
inmurning i gasgeneratorugnen, vilket möjliggör
förbränningszonens utvidgning ända till ugnsväggen, då
däremot system Gragas saknar inmurning. För att
skydda plåtväggen dimensioneras härvid
ugnsdiametern så stor, att ett isolerande kolskikt, dit
förbränningszonen icke når, finnes närmast plåtväggen.
Den horisontella förbränningsprincipen
representeras av Volvos licensbyggda franska Gohingenerator
och av Thulefabriken, Söderhamn m. fi. licensbyggda
engelska H. S. G.-generatorn. Båda äro försedda med
vattenkylt munstycke, men vid H. S. G.-generatorn
tillsättes därjämte vatten i droppform i
munstycksöppningen.
De övriga i tävlingen deltagande gengasverken
byggde på de ovannämnda principerna och
olikheterna bestodo främst i utformningen av detaljer och
monteringsutförande.
Samtliga gaskylare voro rör- eller tubkylare med
olika placering beroende på gengasverkets montering.
18
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
