Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iekmsk Tidskrift
CO-Jpanning i delar på 1O000
Fig. 1. Koloxidhämoglobinets dissociationskurva i
närvaro av luft (Haldane).
och huvudsakliga faromomentet, som orsakar och
förklarar de förgiftningssymtom, vilka så ofta
uppträda hos personer, som stundligen och dagligen
arbeta i mer eller mindre gengashaltig miljö.
De huvudsakliga spörsmål jag i det följande skall
behandla äro:
1) Den mer eller mindre akuta
koloxidförgiftningens uppkomstbetingelser, kliniska symtom, förlopp
och behandling.
2) Frågan om förekomsten av en kronisk
koloxidförgiftning, dess förlopp, symtom och behandling.
3) Några av den gjorda framställningen
motiverade allmänna synpunkter på gengasproblemet.
Först då några ord om koloxidens verkningssätt ur
fysiologisk och farmakologisk synpunkt.
Som bekant kräva kroppens energiprocesser en
kontinuerlig tillförsel av syre till kroppens alla delar.
Transporten av syret sker via blodet och på så sätt,
att syret kemiskt bindes vid blodfärgämnet,
hämo-globinet, en reaktion, som kvantitativt framför allt
bestämmes av syrets partiartryck. I lungorna, där
syretrycket är förhållandevis högt, upptages syre,
och i vävnaderna, där syret genom
ämnesomsättningsprocesserna så att säga förbrukas, avges syret.
På samma sätt som syret kan även koloxid bindas
till blodfärgämnet, men — detta senares affinitet till
koloxid är bortåt 300 gånger större, varmed förstås,
att hastigheten för bildningen av koloxidhämoglobin
är 300 gånger större än för bildningen av
syrehämo-globin. Detta medför givetvis, att koloxid kan
förtränga syret från dess bindning i blodet, så att säga
konkurrera ut det — och detta redan vid
koloxidkoncentrationer i luften, som äro väsentligt lägre
än syrets. Vid denna, så att säga hämning av
syrebindningen i blodet, kommer syretransporten att
väsentligt försvåras och förminskas, till men för de
vitala processerna i vävnaderna.
För att åskådliggöra förhållandet mellan syrets och
koloxidens bindningsförhållande i blodet skall jag
nämna några siffror. I lungluften ingår syre
vanligen med en koncentration av omkring 15 %, dess
,„ 15 V 760 „ _ , ’
partiartryck är da foo~ ’ :l",s;l : 1,1 mm
Om vi så antaga, att lungluften innehåller 0,1 %
0 i 760
koloxid, så är dess partiartryck ’ ^^—, alltså
0,76 mm Hg. Då nu bindningen till blodfärgämnet —
förutom av partiartrycket — bestämmes av
reaktionens hastighet och denna för bindningen av koloxid är
bortåt 300 gånger större än för syre, skall alltså
partiartrycket multipliceras med 300, för att man skall
få en uppfattning om vilken av reaktionerna —
bildningen av CO—Hb eller 0„Hb — som blir den
dominerande. 300 X 0,76 = 228, vilket värde skall
jämföras med syrets partiartryck, som var 114. Härav
följer, att redan vid en koncentration av koloxid på
0,1 % i inandningsluften bildningen av CO—Hb måste
ske väsentligt hastigare än bildningen av
syrehämo-globin. Vid blodets passage genom lungorna
kommer därför syret att undan för undan förträngas,
utkonkurreras av koloxiden.
Med ökningen av CO-koncentrationen i blodet
avtager emellertid reaktionens hastighet, och vid ett
visst värde uppnås en jämvikt, då ej längre mer
CO—Hb bildas. Den vid jämvikt uppnådda
procenten koloxid-hämoglobin av det totala Hb, alltså utav
hela den hämoglobinmängd, som finnes och till vilken
CO och O, kan bindas, änger man som mättnadsgrad
av koloxid i blodet. Koloxidmättnaden är sålunda
beroende av koncentrationen av koloxid och syre i
lungluften. Av fig. 1 framgår blodets mättnad med
CO vid varierande CO-koncentration och vid en
syrekoncentration motsvarande luftens. På abskissan ha
värden på CO avsatts, vilka ånge delar CO på 10 000
delar luft. Vid t. e. 3 delar CO på 10 000 delar
luftar mättnaden omkring 35 %, dvs. 35 % av
blodfärgämnet är bundet till CO och endast återstoden kan
tjänstgöra som syretransportör.
Vid det hittills förda resonemanget har det
antagandet gjorts, att syre och CO få inverka på blodet
under tillräckligt lång tid för att jämvikt skall
uppnås. Inandas emellertid CO i luften endast under en
viss tid — kortare än för uppnående av full mättnad
— så måste mängden CO, som bindes i blodet, vara
Fig. 2. Kurvor över koloxidens upptagande i blodet, när
människan utsättes för luft med växlande halt av koloxid
oeh andas i vila, vid gäng eller tämligen kraftigt arbete.
beroende 1) av CO-koncentrationen i
inandningsluften, därjämte 2) av CO-koncentrationen i lungluften,
som — då CO hela tiden bortföres av blodet — måste
vara lägre än inandningsluftens, samt slutligen 3) av
den mängd blod, som under samma tid passerar
lungorna. Ju större ventilationen är, alltså ju snabbare
luften i lungorna förnyas, desto mer kommer
lung-luftens halt av CO att närma sig inandningsluftens.
Härav följer att ökad andning och påskyndad
blodcirkulation stegrar hastigheten, varmed CO upptages
o l00
-a
■u
E 60
"t
"O
3 60
Delar koloxid po
loooo delar lujft
■Afuorptienskurvor
Död
Kollaps
Grumlat omdöme,
huvudvärk, naujeo
^-f]iminotionskurva
3i†tande
Öano
Arbete
% Z5
Timmar för exponering
26
19 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
