Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Glödgningsförlust utan lufttillträde eller halt
flyktiga ämnen bestämmes genom s. k. degelprov. Vid
detta uppväges 1 g träkol i platinadegel av hög
modell och med tätt slutande lock. Degeln upphettas
sedan i en gaslåga först försiktigt till 500°C under
3 min. och sedan 5 min. till 800—850°C. Efter
avsvalning i exsickator väges, och viktsförlusten
uträknas, och glödgningsförlusten anges i procent,
räknat på torrt prov. Fig. 10 visar anordning för
utförande av degelprov.
De i det föregående beskrivna analysmetoderna
tillämpas vid Statens provningsanstalt och andra
laboratorier, vid vilka fasta bränslen bruka
undersökas. De i normerna angivna gränsvärdena
hänföra sig till analyser, utförda enligt dessa
analysmetoder.
För att möjliggöra provning av träkol i sådana fall,
då laboratorium med gas eller elektrisk ström icke
finnes tillgängligt, har vid Kolningslaboratoriet
konstruerats en apparat, avsedd för upphettning med
rödsprit eller fotogen, sid. 25—30 i boken "Framställning
av träkol för gengasdrift i ugnar med direkt
värmetillförsel" av civilingenjör Hilding Bergström. Fig. 11
är ett foto av apparaten, vilken kan köpas från
Kolningslaboratoriet.
Vid undersökning av träkol med avseende på
vatten- och askhalt erhålles i Bergströms apparat
praktiskt taget lika resultat som enligt de förut beskrivna
analysmetoderna. Ifråga om glödgningsförlust ger
apparaten enligt gjorda jämförande undersökningar
vid halter inom normernas gränsvärden som regel
1—2 enheter lägre värden i procentsiffran, men
hänsyn härtill har tagits vid fastställande av den tillåtna
toleransen.
D. Normernas tillämpning i praktiken.
De uppställda kvalitetsbestämmelserna äro avsedda
att användas som leveransbestämmelser vid försälj-
Fig. 8. Torkskåp för bestämning av vattenhalt.
ning av större partier. De åsyfta vidare att ge en
vägledning vid kontroll av tillverkning av bilved och
bilkol, men det är naturligtvis icke ekonomiskt att
provtaga och analysera småpartier av exempelvis
bilkol från milor och kolugnar annat än för kontroll.
Vid sågning och huggning av bilved måste
normernas bestämmelser om styckestorlek beaktas.
Detsamma gäller för krossning och sortering av bilkol.
För att man skall kunna få fram bilkol, som
motsvara normernas fordringar, måste iakttagas,
att vedmaterialet icke är avsevärt rötskadat,
att kolningen drives Set} titt kolen bliva väl
genom-kolade och fasta, vilket bl. a. fordrar tillräckligt hög
Fig. 7. Kulkvarn.
21 juni 1941 41
Fig. 9. Muffelugn för inaskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
