Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
lOOO 2000 3000 4000
VARV/MIN
Fig. 12. Effektkurva.
luften eller gasluftblandningen mot
ventil-öppningarna.
3) Genom lämplig anordning av kammar
vid ventilernas inloppsöppningar kan
rörelseenergien hos den hastigt roterande
luft- eller gasmassan utnyttjas för
påskyndandet av ventilernas öppnande.
4) Temperaturen sänkes ytterligare vid
den hastiga inströmningen i cylindern.
5) Den hastiga rotationen åstadkommer
en god förgasning av det tillförda bränslet.
6) Motorn arbetar med solarolja eller motorfotogen,
som kan sprutas direkt in i förbindelsekanalen eller
fördelningskammaren, med samma effektiva
medeltryck som med bensin.
7) Den hastigt roterande gasmassan i
fördelningskammaren verkar svängningsdämpande och
förhindrar uppkomsten av sådana ojämnheter på effekt- och
bränsleförbrukningskurvorna vid varierande varvtal,
som uppstå på grund av svängningsrörelser i
förbindelsekanalen till fördelningskammaren,
Ett oeftergivligt villkor för hög effekt och god
ekonomi i detta utförande av motorn är emellertid
användning av avloppsöppningar med största möjliga
bredd och med extremt liten höjd.
Fig. 11 visar två indikatordiagram, som samtidigt
tagits i avloppsledningen. Det översta är taget
0,25 m från avloppsportarna, det andra 1,6 m.
Avloppsledningens längd är 1,7 m och varvtalet
1 400/min.
Effektkurvan får det utseende, som framgår av
fig. 12, vilken gäller för en motor med 350 cm3
cylindervolym.
Allteftersom varvtalet ökar,
stiger trycket i
fördelningskammaren.
Vid låga varvtal kan det icke
förhindras, att en del av den
tillförda spolningsluften eller
gasluftblandningen förloras genom
avloppsportarna. Stegras
varvtalet, minskas förlusten genom
avloppsportarna undan för
undan, och vid varvtal över 2 000
är den praktiskt taget noll, enär
största delen av den
tillförda spolningsluften eller
gasluftblandningen tillföres cylindern
sedan avloppsportarna stängts.
Fig. 13. G00 cm-i bensinmotor.
Användas gasformiga eller förångade bränslen,
kommer därför bränsleförbrukningskurvan att se ut som
en hängmatta. Variationen i bränsleförbrukningen
från låga till höga varvtal uppgår till 20 %. Denna
variation minskas givetvis om bränslet insprutas
direkt i cylindern.
Emellertid blir även vid gasformiga och förångade
bränslen ekonomien god vid låga varvtal. Vid höga
varvtal blir ekonomien synnerligen god. De lägsta
förbrukningssiffrorna, som hitintills erhållits, ligga
under 230 g/hkh, vilket måste betraktas som bra för
2-takts förgasaremotorer. Förbrukningen kan
ytterligare sänkas, enär de hitintills utförda motorerna på
grund av de använda slidkonstruktionerna för
gastillförseln, som verka bromsande, ha en mycket dålig
mekanisk verkningsgrad.
Förbränningsgaserna äro praktiskt taget osynliga.
Den oljerök, som är förhanden vid 2-taktsmotorer i
allmänhet, när smörjoljan blandas i bränslet, är vid
denna motor, när den är riktigt utförd, helt borta,
1 den ovan beskrivna utföringsformen med extremt
Effektivt medel tryck i kg/cm7
Fig. 14. Bränsleförbrukningsdiagram för 350 cm3 2-takt ventilmotor.
21 juni 1941
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
