- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Automobil- och motorteknik /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 20.
Vevtapp-lager.

att vid ökad hastighet hos motorn
stänga vid en senare tidpunkt Under
kompressionsslaget. Motorns
kompressionsförhållande blir därför vid
varierande belastning och hastighet
variabelt inom mycket vida gränser.

Vid olika belastningar och
varvtal blir härigenom såväl motorns
värmebelastning som dess termiska
verkningsgrad i det närmaste
konstant.

Motorn tål ett
kompressionsförhållande av 7—8 på vanlig bensin.
Vid det högre inträffar glödtändning
vid låg last och vid varvtal mellan
1000/min och 2 000/min. Denna
glödtändning medför emellertid inga hitintills
observerade nackdelar. Tvärtom, bränsleförbrukningen blir
vid delbelastning synnerligen låg, och maskinen
arbetar utan s. k. "4-taktande", som eljest är så vanligt
vid 2-takts förgasaremotorer, som arbeta med låg last.
Den stora mängden närvarande förbränningsgaser,
som vid låg last bli förhållandevis kalla, bidraga till
att avsevärt minska knackningsrisken.

Systemet kommer emellertid till sin bästa rätt vid
direkt insprutning av bränslet eller vid användning
av bränslen med högt oktanvärde, då det nominella
kompressionsförhållandet ytterligare kan stegras. Vid
gengasdrift kan ett så högt kompressionsförhållande
väljas, att den termiska verkningsgraden blir bättre
än dieselmotorns, om man bortser från
värmeförlusterna i gasgeneratorn.

Fik dieseldrift bör även detta system kunna lämpa
sig, då man kan välja ett mycket högt nominellt
kompressionsförhållande utan att riskera för höga
lagerbelastningar. Så fort maskinen kommit upp i sitt
riktiga varvtal, stänga ventilerna så sent, att det
verkliga kompressionsförhållandet blir väsentligt
lägre. I en dieselmotor kan man givetvis icke
påräkna en lika stor ökning av arbetsdiagrammets
storlek, som ovan framhållits för en motor, som arbetar
med förbränning vid konstant volym. Emellertid
visa beräkningarna, att en ökning av
arbetsdiagrammets yta av 10 à 12 % står att vinna.

Tyvärr har på grund av brännöIjebristen
utvecklingen av denna motortyp hindrats. Då numera
gengasdrift är aktuell, har den större av provmotorerna
körts med gengas, varvid kunde konstateras, att den





Fig. 21. Vevtapplager.

Fig. 22. Kolvtapplager.

arbetar med ett effektivt medeltryck av 4 kg/cm2.
En 12,35 1 encylindrig motor av liggande
transportabel typ har konstruerats för gengasdrift, fig. 17.
Denna motor utföres helt med rullager, vilka blivit
väl inkapslade för att icke eventuellt skadliga ämnen
i gengasen skola komma i beröring med desamma.
Vevhuset är försett med dubbla glidringstätningar för
att hindra läckage av gengas samt avlägsna
förgiftningsfaran. Lagerhusen böra dessutom kombineras
med motorns sugledning, så att alltid ett undertryck
är förhanden därstädes.

De extremt låga avloppsportarna ha en total bredd
av 60 cm och en höjd av 4 % av slaglängden. Alla
onödiga fria utrymmen i vevhuset ha undvikits för
att den volymetriska verkningsgraden hos
vevhus-kompressorn skall bliva så hög som möjligt.
Ram-och vevtappslagren äro avsedda att smörjas med
kul-lagerfett. Endast ett smörjoljeintag finnes på
motorn, nämligen för cylinder- och kolvsmörjningen.
Kolvtapplagren erhålla även sin smörjning från detta
smörjoljeintag. Denna motor bör sålunda bliva
synnerligen ekonomisk ifråga om
smörjmedelsförbrukning. Alla rörliga delar, såsom regulator och
anordning för brytning av tändningsströmmen, äro
inkapslade och smörjas ävenledes med fett.

Den i fig. 17 visade motorn bör med brännolja, som
direkt insprutas i fördelningskammaren, ge en effekt
av 70—75 hk vid 450 r/min, vilket ungefärligen är
2,i5 ggr så mycket som i allmänhet erhålles med en
vevhusspolad motor av vaulig typ med motsvarande
cylinderdimensioner och samma varvtal.

Fig. 18 och 19 visa konstruktionen av en 4-cyI.
automobilmotor med 2,7
1 cylindervolym och
med ett beräknat
vrid-ningsmoment av 28 kgm
mellan 600 och 2 500
r/min.

Fig. 20 och 21 visa
konstruktionen av
några av SKF:s
vevtapplager samt fig. 22 och
23 konstruktionen av
SKF:s kolvtapplager,
som äro lämpliga att
använda i de båda ovan
beskrivna
utföringsformerna av denna
motortyp.

I den utföringsform,
som framgår av fig. 1, Fig. 23. Kolv med kolvtapplager.

48

21 juni 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941am/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free