Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Så övergå vi till villkoret för att inomhus tända
en gasgenerator. Därom föreskrives att till
motorfordon hörande gasgenerator icke får tändas i garage,
verkstad eller annan lokal med mindre vederbörande
yrkesinspektör därtill lämnat tillstånd. Sådant
tillstånd får lämnas endast om i lokalen finnes särskild,
i det fria utmynnande, rikligt dimensionerad,
mekaniskt driven utsugningsanordning. Generatorns
fläkt-ledning skall vara gastätt ansluten till nämnda
utsugningsanordning.
Beträffande startning inomhus av gengasdriven
motor gäller följande villkor. För att gengasdriven
motor skall få startas eller köras i tomgång i garage,
verkstad eller annan lokal erfordras, att motorns
avgasrör är anslutet till härför avsedd, av
yrkesinspektör godkänd utsugningsanordning. Denna föreskrift
skall icke utgöra hinder mot startning och utkörning
medelst bensin, sprit eller annat flytande bränsle,
under villkor att gengasverkets förbindelse med
motorn är avstängd.
Det skall således finnas två olika
utsugningsanordningar. Till den ena skall generatorns fläktledning
vara ansluten under pågående fläktning. Till den
andra skall motorns avgasrör vara anslutet, när man
startar motorn eller kör motorn i tomgång. De båda
utsugningsanordningarna skola vara helt skilda från
varandra, och den utsugningsanordning, till vilken
fläktledningen skall vara ansluten, får icke stå i
förbindelse med ventilationsanordningen, som tillgodoser
ventilationen av garaget i dess helhet. Däremot får
avgasröret anslutas till den ventilationsanordning,
som ombesörjer den allmänna ventilationen i garaget.
Utöver dessa båda utsugningsanordningar erford-
ras, att garage, verkstad eller annan lokal, där
gengasverk är uppställt, är ventilerad på sätt som
erfordras ifråga om lokal för bensindrivna fordon. Det
har ännu icke utfärdats generella föreskrifter om
allmän garageventilation, men det finnes ett förslag,
uppgjort av yrkesinspektör Welin-Berger, och så
snart förhållandena medgiva, kommer
Riksförsäkringsanstalten att utfärda anvisningar även därom.
Yrkesinspektör Welin-Berger kommer här att visa
några exempel på utförda ventilationsanläggningar i
garage för gengasdrivna motorfordon.
Ifråga om elektriska installationer i garage,
verkstad eller annan lokal, där gengasdrivet motorfordon
ställs upp, gäller vad som nyss sagts angående sådana
anordningar i rum, där det finns stationära
gasgeneratorer.
Beträffande skötsel eller tändning av gasgenerator
inomhus föreskrives, att den må anförtros endast åt
särskilt utsedda personer, som fyllt 18 år och äro väl
förtrogna med arbetet. Vid tändning och startning
skola minst två sådana personer samtidigt finnas
närvarande.
Sedan finns det i dessa anvisningar intagna
föreskrifter rörande omhändertagande av person, som
drabbats av koloxidförgiftning samt rörande anslag,
enahanda som gäller för stationära
gengasgeneratorer. Även ifråga om dessa anvisningar har man
uppställt fordran på att de utdelas till varje arbetare,
som arbetar i garage, verkstad eller annan lokal, där
gengasdrivet motorfordon uppställes.
Anvisningarna kunna rekvireras från vederbörande
yrkesinspektör eller från Riksförsäkringsanstalten,
Arbetarskyddsbyrån, Stockholm 3.
Erfarenheter och utförande av garageventilation
för gengasdrivna bilar.
Av yrkesinspektör J. WELIN-BERGER.1
Koloxidens faromoment har för yrkesinspektionen
varit aktuellt sedan långt tillbaka, och utanför
industriens sedan länge kända koloxidrisker har under de
två sista decennierna, särskilt i städerna med deras
behov av stora garage, koloxidfaran vid
bilgarage-ring liksom i bilverkstäder krävt uppmärksamhet,
och föreskrifter hava gällt beträffande ventilationen
av sådana lokaler. Här i Stockholm hava särskilt de
underjordiska garagen förekommit i största
utsträckning — dels för att ekonomiskt utnyttja
källarutrymmena i de stora byggena med deras
jämförelsevis höga tomt- och byggnadskostnader, dels för att
bilarna behövas något så när lättillgängliga — såväl
centralt som fördelade över den växande storstadens
olika områden.
Tvenne synpunkter hava därvid framför andra
gjort sig gällande. Först och främst har det behövts
en sådan luftomsättning i garaget, att man därigenom
kunnat under utkörsel- och inkörselperioderna hålla
i Sammandrag av föredrag på Svenska teknologföreningens
avd. för Mekanik sammanträde den 25 febr. 1941.
koloxidkoncentrationen därstädes under gränsen för
riskabel koncentration. På grund av den härför
synnerligen markanta skillnaden mellan privatbilgarage
och garage av åkerityp, hava vanligen tvenne siffror
angivits, nämligen minst 4 ggr omsättning i timmen
för privatbilgaragen — där någon avsevärd skillnad
i frekvensen av åkdon in och ut icke kunnat påvisas
under dygnets olika tider — samt minst 6 ggr
omsättning inom åkerigaragen där ut- och inkörsel oftast
koncentreras till regelbundet återkommande korta
tidsperioder, under vilka flertalet bilar skola köras i
garaget. För denna luftomsättning har det
dessutom — enär koloxid är lättare än luft och man ju
har att följa minsta motståndets lag — krävts, att
cirka tre fjärdedelar av utsugningen skall vara
förlagd till tak, medan tunga förbränningsgaser och
bensinens tunga avgaser, som ju för övrigt ej heller äro
närmelsevis så giftiga, avsetts uttagna genom att
resten av utsugningen förlagts till golv på lämpliga
punkter.
Den andra synpunkten grundar sig på det till synes
klart bevisade förhållandet, att koloxiden kan bliva
20 sept. 1941
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
