Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
10 20 30
Vedfuktighet %
Fig. 14.
zonen. Den enklaste metoden består av den kända
kondensormanteln. varvid man använder kylningen
av magasinets yttervägg genom fartvinden för att vid
dess insida få till stånd en kondensation av
vattenångan. Effektiviteten blir dock ganska dålig; på
vintern, i regnväder och med mycket våt ved kan
den avskilda vattenmängden stiga till 10—12 % av
vedvikten, på sommaren och med torr ved kan den
sjunka till nära noll.
En annan provad metod är a-tt dra ett rör från
magasinets övre del till motorns avgasrör och där
införa det som ett injektormunstycke. När motorn
går, bortsugas på detta sätt avsevärda mängder gas,
till stor del bestående av vattenånga, ur magasinet
men tyvärr medfölja också bränn- och
kracknings-bara produkter (t. e. tjära), varför bränsleåtgången
torde ökas och gasens vätehalt minskas. Dessutom
inverka under vissa omständigheter motorns
insug-nings- och avgassystem störande på varandra.
Dr-ing. Lutz har i stället föreslagit och provat den
på fig. 17 visade anordningen med pumpcirkulation
av destillationsgasen genom en kondensor.
Lågtrycksfläkten d är motordriven och kunde vid provet
åstadkomma en cirkulation av max. 100 m3/h genom
systemet b—d—e från och till magasinet. Generatorn var
den förut nämnda Hansatypen med gasmängd av 50
nm3/h vid full belastning.
För att efterlikna körförhållanden i praktiken drev
man ej gasnedkylningen längre än till 50—60°C från
65—75°C hos den ur magasinet sugna gasen;
nedkyl-ningen var alltså blott i runt tal 15°. På fig. 18 visas
resultaten från ett prov med 35-%-fuktig furuved.
Gascirkulationen pr timme har valts som abscissa.
Ordinator äro för överbilden gasens effektiva värme-
I
i
Värmetekniskt förbättrad
Serietillverkning
värde, för mellanbilden det avskilda
vattnet i % av vedens vatteninnehåll
och för underbilden de avskilda
vatten-och tjärmängderna, dels i kg/h och dels
i procent av bränslevikten. (Att vid
stillastående fläkt dock avskiljes vatten,
beror på överströmning av ånga till
kondensorn och utfällning i generatorns
kondensmantel.)
Vinsten med denna anordning består
endast i besparing av det värme, som
skulle behövas för överhettning av det
avskilda vattnet i form av ånga.
10 Vinsten visar sig i en stegring av ga-
sens värmevärde. Vid en
cirkulationsvolym av ca 60 m3/h upphör denna
stegring och övergår vid ökad cirkulation
till förlust. Detta beror på, att
cirkulationen medför en förlust av värme hos gasen i
kondensorn; denna förlust stiger med cirkulationen,
medan vinsten på grund av avskilt vatten knappt ökas
över 60 m3/h cirkulation. Ungefär där erhålles alltså
ett optimum för värmevärdet; det uppgick vid
försöket till 1130 kcal/nm3. Detta är mycket högt vid
förhandenvarande vedfuktighet och överstiger t. e.
med 90 kcal motsvarande värde för standard
Imbert-generatorn (se fig. 14).
Emellertid torde denna metod ej bli av större
praktisk betydelse, därför att den ej minskar behovet av
värme för själva ångbildningen i magasinet, vilket
alltid är kvantitativt större än överhettningsvärmet.
Men det finns andra möjligheter till gasförbättring,
t. e.
Tillförsel av främmande värme vid förgasningen.
Vid motordrift med gengas har man alltid i
avgasens värmeinnehåll en värmekälla till hands, vars
produktion i de flesta fall går ut i fria luften till ingen
10 K 30
Ved fukt i g het %
10 20 X
Vedfuktighet %
Fig. 15.
Fig. 16.
74
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
