Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
med 15 % fukt, får man 12 000 kcal/h avgasvärme.
Med 50 % utbyte tillför man då generatorns magasin
6 000 kcal/h. Denna värmemängd motsvarar ungefär
strålningsförlusterna från underdelen vid en
vägg-temp. av 385°C. En god isolering av generatorn blir
alltså ännu mera önskvärd, när man tillför den yttre
värme.
Före nästa försök isolerades därför hela generatorn
(magasin och underdel) med ett 25 mm tjockt lager
glasull. Det resulterade omedelbart i en höjning av
undre värme värdet från 1 386 till 1420 kcal/m3;
ytterligare höjning borde kunna åstadkommas genom
förbättrad isolering.
Sammanfattning av försöksresultaten.
Man kan sammanföra resultaten av försöken i
följande tabell:
Konstruktion ^^S/m^6 För^|ttring
Utan värmeväxlare............................1187,5 0
Med värmeväxlare............................1 268 6,8
„ „ och vattenav-
skiljning ..........1 314 10,65
„ „ och vattenav-
skiljning + 15
% avgasvärme 1 351 13,8
„ „ och
vattenav-skiljning -f- 50
% avgasvärme 1 386 16,7
„ „ ocli
vattenav-skiljning -f- 50
% avgasvärme
-{-isolering ... 1420 19,6
Denna tabell gäller för furuved med 15 % fuktighet.
Som jämförelse kan tjäna, att med samma slags ved
den normala Imbertgeneratorn ger gas med
värmevärdet 1 275 kcal/m3. Försöken ha alltså visat, att
det finns stora möjligheter att förbättra de nuvarande
generatorerna; enstaka toppvärden på upp till 1 650
kcal/m3 ge hopp om ytterligare vinster. Användning
av ved med 40—50 % fuktighet ligger redan inom
möjligheternas gränser. — Försök häröver äro i gång
vid forskningsanstalten. — Man kan också av de
utförda arbetena dra den slutsatsen, att
värmehushållningen i generatorn spelar större roll för dess funktion
än diverse konstruktionsdetaljer som t. e. ugnsformen
och lufttillförseln.
Fig. 20 visar schematiskt en traktorgenerator med
alla de här berörda förbättringarna. Direkt vid ena
väggen av magasinet sitter värmeväxlaren för
luftförvärmning och vid motsatta väggen den
avgasmata-de värmeväxlaren för uppvärmning av
cirkulationsgasen och dess cirkulationsfläkt. Hela aggregatet är
ytterst noga värmeisolerat. En dylik generator
kommer, så vitt man kan se av de här refererade
undersökningarna, att ge en gas med avsevärt högre
värmevärde än de nuvarande generatorerna och möjliggöra
drift på ved med 40—50 % fuktighet.
Så långt dr-ing. Lutz, vars synpunkter och
undersökningar äro av stort värde för utvecklingen av gen-
gastekniken. Vår gengasindustri har väl under
hittillsvarande "pionjärstadium" mest varit sysselsatt
med att över huvud taget få fram en tillräcklig mängd
funktionssäkra aggregat, varvid effektivitetsfrågan i
viss mån fått spela andra fiolen. Nu torde emellertid
branschen kunna sägas ha nått ett
"fortvarighetstillstånd", och det blir då industriens närmaste uppgift
att såvitt möjligt förädla fabrikaten. Att i detta
avseende åtskilligt finnes att göra, lär nog ingen vilja
bestrida, och Lutz’ synpunkter kunna därvid kanske
verka befruktande.
För konstruktören betyder detta förädlingsarbete
som vanligt en brottning med problemet att söka
finna bästa möjliga saldering av vinstkontot — ökad
effektivitet — och förlustkontot — ökad
tillverkningskostnad och aggregatvikt. Det hela kompliceras
ytterligare av, att olika synpunkter måste anläggas på
aggregat för olika ändamål. Uppgiften är svår —
men lockande.
G. V. Nordenswan.
Notiser
Kriget och tidskrifterna. STF och KTH beteckna
att ifrågavarande tidskrift finnes att tillgå på Svenska
teknologföreningens resp. Tekniska högskolans
bibliotek, med åtföljande nummerbeteckning för resp.
hyll-fack.
MTZ-Motortechnische Zeitschrift, STF 195.
Yerbrennungsmotoren für besondere einheimische
Treibstoffe, h. 2 1940. Konstruktive Entwicklung eines
Zweitakt-Dieselmotors für Verkehrszwecke, h. 2.
Zeitschrift für Schweisstechnik, STF 135.
Der Acetylenbetrieb von Automobilen, h. 1. Das
Acetylen in Automobilbetrieb, h. 2. Automobilbetrieb mit
Acetylen, h. 3.
Automobile Engineer, STF 184.
Carburettor and Engine, h. 1. Self-Adjusting Valve
Tappet, h. 1. Design Trends 1941, h. 1.
ATZ AutomoMltechnische Zeitschrift, STF 186.
Die Bremsprüfeinrichtungen der Technischen
Prüf-stelle für den Kraftfahrzeugverkehr im Reichsgau Wien,
h. 1. Der Weg zum Fahrzeugdiesel, h. 1. Kraftstoff- und
Schmierstoff-Fragen, h. 1. Neuzeitliche Generatoranlagen
für Kraftfahrzeuge, h. 2. Schwingungs- und
Dehnungs-messungen im Automobilbau, h. 2. Ein pannenloser
Auto-reifen? h. 2. Ein akustisches Zündzeitpunkt-Prüfgerät,
h. 3. Die Kraftfahrt im Ausland, h. 3. Material- und
Arbeitsersparnis durch verbesserte Konstruktion, h. 4.
Gasgeneratoren im Winter, h. 4.
Schwachstellen-For-schung, h. 5. Neuzeitliche Generatoranlagen für
Kraftfahrzeuge, h. 5.
Flight, STF 181, KTH 744.
The Guiberson Aero Diesel, h. 1671.
Deutsche Luftwacht. Luftwissen, STF 182, KTH 708.
Die neue Flugmotoren aus der Musterreihe BMW 132,
h. 2. Werkstoffe und Baugestaltung der
Beutelflugmoto-ren, h. 3.
Rundschau Deutscher Technik, KTH 146.
Fahrzeug-Dleselmotoren im Gasbetrieb, h. 7.
F. H.
76
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
