Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Tabell I. Glödskikt 106 cm. Bränsleförbrukning Tabell II. Glödskikt 213 cm. Bränsleförbrukning
1120 kg/tim. Bränsle: kol, 574 kg/tim. Bränsle: kol.
Mättningstemperatur
°C ............... 45 50 55 60
Kg ånga per kg kol 0,20 0,21 0,32 0,45
Därav sönderdelat kg 0,20 0,21 0,32 0,34
Eller i % ........... 100 100 100 76
Analys
c02 .............. 2,35 2,5 4,4 5,1
CO .............. 31,6 30,e 28,1 27,3
h2 ............... 11,6 12,35 15,45 15,5
ch4 .............. 3,05 3,0 3,0 3,05
N2 ............... 51,4 51,55 49,05 49,05
Undre värmevärde
kcal/m3 .......... 1 517 1 502 1 506 1 487’
m3 gas pr kg kol .... 3,79 3,75 3,76 3,82
Totalt värme i gasen
kcal .............. 5 749 5 633 5 653 5 680
Verkningsgrad i för-
hållande till l:a
kolumn .......... 1 0,98 0,98 0,99
Värmevärde per m3
gas-luft-blandning 65$
kcal .............. 657 648 6-16
Motoreffekt i förhål-
lande till 1: a kolumn 1,00 0,99 0,99 0,98
Mättningstemperatur
°C ............... 60 65 70 75 80
Kg ånga per kg kol 0,45 0,55 0,8o 1,10 1,55
Därav sönderdelat kg 0,395 0,45 0,49 0,57 0,62
Biler i ’% ........... 87,4 80,0 61,4 52,0 40,0
Analys
co2 ............. 5,25 6,95 9,15 11,65 13,25
co ............... 27,3 25,4 21,7 18,35 16,05
h2 ............... 16,6 18,2 19,65 21,8 22,65
ch4 .............. 3,35 3,4 3,4 3,35 3,5
n2 ............... 47,5 45,9 46,1 44,85 44,55
Undre värmevärde
kcal/m3 .......... 1 543 1 533 1455 1405 1371
m3 gas pr kg kol .... 3,81 3,704 3,898 4,012 4,065
Totalt värme i gasen
kcal .............. 5 879 5 678 5 672 5 637 5 573
Verkningsgrad i för-
hållande till l:a
kolumn .......... 1,00 0,97 0,96 0,96 0,95
Värmevärde per m3
gas-luft-blandning
kcal .............. 653 648 631 618 609
Motoreffekt i förhål-
lande till 1: akolumn 1,00 0,99 0,97 0,94 0,93
av det tillförda vattnet varit dålig. Anledningen
framgår ej av försöksprotokollen. Vid ökning från
0,45 till 1,85 kg vatten per kg kol har dock
generatorns verkningsgrad sjunkit med endast 5 % och
motoreffekten med 7 %. Hade vattnet sönderdelats
bättre, vilket borde kunnat ske, möjligen genom
bättre belastning av generatorn, hade med säkerhet
varken verkningsgraden eller motoreffekten sjunkit med
ökad vattentillsats.
Se vi på analyserna framgår det självklara
förhållandet att med ökad vattenhalt mera kol måste
förbrännas till koldioxid och mindre till koloxid för
att producera värme till vattnets sönderdelning,
ävensom att samtidigt vätehalten ökar. Med ökad
vattensönderdelning minskar likaså kvävehalten
emedan kolet i allt högre grad förbrännes av
vattensyre i stället för av luftsyre. Dessa försök
överensstämma alltså väl med teorien.
Även Lutz’ och Steenhoffs försök förklaras av och
överensstämma väl med teorien. Dock sträcka sig
Lutz’ förhoppningar något för långt när han
förutsätter 40 till 50 % vedfuktighet. Att använda en sådan
fuktighet behöver ej bli sämre än med medelfuktig
ved. Men vattenmängden torde överskrida den
teoretiskt sönderdelbara, varför överhettad ånga
lämnar generatorn, varigenom verkningsgraden nedsattes.
Däremot försämras ej gasens värmevärde därav
emedan större delen av ångan utkondenserar i kylaren.
Flymotorens forbedring ved bensininnsprøitning.
Av dipl.-ing. REALF OTTESEN.
(Forts. fr. sid. 90.)
Har vi hittil bare beskjeftiget oss med
torsions-svingninger, så inntrer også det tilfelle, at
bøinings-svingningene blir farlige. Her er det igjen
kromtapp-akselen, som er utsatt for den slags svingninger. Mens
forbrenningstrykket hviler på tappen, deformerer
kromtappen sig og utfører bøiningssvingninger i en
mer eller mindre bestemmbar svingningsform.
Mot-vektene gjør de störste utslag og der oppstår brudd
på skinkene, men den kan også jo efter
svingnings-formen brekke andre steder f. e. ved övergången fra
tappen til skinken. Som allerede klarlagt er
forbren-ningstrykket høiere enn for forgassermotorer og
til-bøieligheten til bøiningssvinger stiger tilsvarende.
Intil for noen år siden har man strevet med å få
rettet på disse forholdene uten anvendelse av noen
slags dempere, men övergången til stupbombingen og
de tiltagende bøiningssvingninger har foranlediget et
inngående studium om anvendelse av dempere, først
torsionsdempere og dernest bøiningsdempere. Det er
amerikanerens E. S. Taylor fortjeneste å ha
oppfun-net de pendelnde motvekter, som utelukkende
an-vendes til disse formål, da de gammeldagse
gnidnings-dempere er altfor tunge og ikke på långt nær så
elegante og effektive som de førstnevnte. Denne
geniale oppfinnelse, det såkallte Taylorpendel er et
tilkopplet svingningsdyktig element med den
særpre-gede egenskap, at dets egensvingningstall ikke er av
bestemmt verdi, men er linear variabel med
varvtal-let. Konsekvensen er overraskende. Ved en bestemmt
orden x av de impulsgivende krefter har vi
sving-ningsro i den ene systemhalvdel over samtlige
om-dreininger. Det inntrer ingen yderligere
resonans-muligheter ved tillkobbling av dette element.
Tvert-om kan den eiendommelighet registreres, at visse
ordener av de impulsgivende krefter slett ikke kan
fremmkalle noen resonansvirkning. Ved hjelp av
denne geniale og dog så enkle oppfinnelse er flymo-
96
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
