- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Bergsvetenskap /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te kn isk Ti ds kri ft

PincM-sjön. — Upptäckten av cinnober i detta område
gjordes sommaren 1937 av J. G. Gray från Geological
Survey of Canada, men de första inmutningarna
gjordes icke förrän maj 1938.

Pinchi-sjöns cinnoberförekomst består av en
cinno-berförande sprickzon, som skär igenom en serie av
sediment, omvandlade genom dynamisk metamorfos.
Bergarterna utgöras av kalksten, finkornig kvartsit,
kvartsglimmerskiffer och glaukofanskiffer. Detta
bergartskomplex stryker mer eller mindre jämnt i
nordvästlig riktning och stupar mot nordost, men i
närheten av den plats, där det går i dagen, har det fått
en struktur, som betecknas som en kombinerad
anti-klinal och synklinal, som stryker i nästan nordlig
riktning och vrider sig något från samma riktning.
Sprickzonens strykning är N 60—70 °V, ibland
parallellt med skiktningen men gående tvärs över
veckriktningen. Denna sprickzon karakteriseras under
jord av ytterst kraftig sprickbildning och i samband
därmed bildade småsprickor över bredder av 15 cm
upp till 1 m och i dagen av osammanhängande blottade
ytor av oren kvarts fylld med sprickor, vilkas bredd
varierar mellan 6 och 30 dm. Längden av
sprickzonen (som emellertid icke är jämnt mineraliserad)
kan uppskattas till ungefär följande storlek: 1) Längd
av bredsprickig zon och därmed sammanhängande
småsprickigt område sett i fältorten från det norra
schaktet, omkring 77 m (den 11 juni 1939). 2) Längd
av sprickzonen i förekomsterna vid Discovery Hill,
synliga som tämligen nära varandra gående band av
sprickfyllt berg, 2 50 m. 3) Avståndet mellan dessa
punkter är fullt undersökt, sprickfyllt berg med
delvis synliga områden men skilda åt av långa
jord-täckta, ej undersökta områden, 1 000 m.

Cinnober uppträder rikligast i den ytterst kraftiga
sprickzonens material i de båda sydostliga och
nordvästliga brytningsområdena över bredder som
motsvara sprickzonens bredd och i den finkorniga
kvart-siten vid det nordvästliga brytningsområdet på
bredder av en halv upp till 1 m.

Antydningar av förekomst av cinnober finnas på två
kullar, belägna några km längre bort längs den 70 m
breda topplatån till en avvittrad kalkstenshöjd, nära
250 m hög, vilken löper parallellt med sjöns norra
strand. Den sydliga sluttningen börjar resa sig brant
ca hundra meter från den skogiga stranden av sjön och
stiger sedan med en vinkel av 25 till 30°; till största
delen består bergssidan av vittringsgrusklädda
sluttningar med framspringande klippfragment och låga
hällar, delvis täckta med tät småskog.

Cinnoberförekomsten sammanfaller mer eller
mindre alltid med sprickzonen. De största
koncentrationerna av cinnober uppträda, där sprickbildningen
inom sprickzonens bergarter är störst och kalkstenen
mest silikatrik. Denna typ av malm består
övervägande av spridda kristaller och samlingar av
kristaller samt till en mindre del av derba skivor av
mineralet. Cinnober uppträder även som invävda
trådar av olika storlek inom mycket finkrossat material
mellan större bergartsstycken. Malmzonen består av
större kantiga block av oren kvarts liggande i en
finkornig blandning av kvarts, kalksten samt ibland
epi-dot och sericit; strukturen är fullständigt densamma
som den i en vanlig breccia och utgör på detta sätt en
god uppsamlingsplats för cinnobern. Prover som tagits
över bredder upp till 30 à 50 cm inom breCcian, som
är välförsedd med cinnober, ha vid analys visat sig
innehålla 1,09 % och 1,43 % kvicksilver.

Bredderna av fast berg med god mineralisering
överensstämma mer eller mindre med dem inom
sprickzonen och äro vanligtvis mycket dåligt begränsade. I
allmänhet sträcka sig bredderna med god
mineralisering i fast klyft från 15 cm upp till ett observerat

maximum av 1 m. Det enda ställe, där en
begränsning är uppenbar, är under jord i huvudmassan på
det norra området. Cinnober uppträder icke i
ortssulan inom huvudsprickningszonen, fastän den visar
sig över ojämna områden i orttaket.

Lämpliga betingelser för stora förekomster av
cinnober tyckas ha varit följande: 1) närvaron av
fin-kornigt, krossat och sprickigt material besläktat med
sprickzonens bergarter; 2) den tillfälliga närvaron av
krossad kvartsit; 3) förekomst av starkt
metamor-foserade och tämligen ogenomträngliga lager av
sedimentbergarter, vilka tyckas ha förhindrat
utsöndringar och vilka sålunda hjälpt till vid
koncentrationen av cinnobern till brecciazonerna.

Kamloops-sjön och närbelägna förekomster. —
Cinnober uppträder på flera ställen inom ett bälte av
ungefär 12 km bredd, vilket sträcker sig ca 18 km
norrut och ungefär lika långt söderut från den västra
änden av Kamloops-sjön. Förekomsterna bestå av
sprickzoner och dolomitådror, som innehålla
varierande mängder av cinnober. Berggrunden består av
grönsten, som i närheten av förekomsterna vanligen
har undergått kraftig metamorfos. Förekomsterna
omfatta följande områden: Copper Creek; Hardie
Mountain; Sabiston Fiats; Davis-förekomsterna; Criss
Creek samt Charbonneau-förekomsterna intill
Savona-stationen vid den kanadensiska pacifiklinjen och
slutligen förekomsterna i närheten av Tunkwa-sjön. Under
tiden 1895 till 1897 producerades 138 flaskor
kvicksilver, vardera hållande 34,5 kg, vid Copper
Creek-verken, och vid återöppnandet 1924 till 1927 erhöllos
ytterligare 5 flaskor. Från de andra verken finnas
inga produktionssiffror.

Andra förekomster. — Andra förekomster av
kvicksilvermalm i British Columbia omfatta de vid
Yalakom-floden, Bridge-floden (där 10 flaskor producerades
1938) och Alberni Canal-distrikten, vilkas geologi och
malmföring också beskrivas.

E. R—s.

Tantalmineral i Uganda. Exporten av tantalit, som
1927 nådde ett maximum av 27 095 ton, med ett
uppskattat värde av £ 5 979, hade 1938 sjunkit till 8 958 long
tons, med ett värde av £ 1 408 och 1939 till 3 578 ton,
värda £ 1 869. Emellertid väcktes intresset för tantalit
åter på grund av goda anbud på guld med hög halt
av tantaloxid. I början av 1939 upptäcktes en fyndighet
med höga halter av tantalit och påvisades vidsträckta
förekomster av dessa malmer i västra Buhwezu. Vidare
upptäcktes rikare partier av tantal- och niobmineral i
södra Toro-området. De senaste marknadspriserna för
den tantalit, som nu bearbetas vid Jemubifloden, ha
medfört att bearbetandet av malmer av denna typ lia
blivit vinstgivande.

Närvaron av tantalit i alluviala förekomster i
Buhwezuplatån har varit känd en tid, men numera har
man kunnat lokalisera fem förekomster av tantalmineral
i Jemubiflodens dal nära denna flods förening med
Hoindagifloden; av dessa äro fyra av ringa eller ingen
ekonomisk betydelse. Både tantal och niob ha
tillsammans med guld upptäckts i Jemubi- och
Hoindagidalar-na i den alluviala sanden, men dessa förekomster äro så
små att de endast kunna bearbetas där guldhalter av
sådan storleksordning förefinnas att de betala
utvinningskostnaderna. I två bidalar ha emellertid brytvärda
tan-talitförekomster upptäckts längs floderna över en
sträcka av 25 respektive 125 m. Då dessa dalar äro
mycket smala, skulle emellertid den kvantitet av malm,
som där kunde tillgodogöras, bli jämförelsevis obetydlig.

Följaktligen har man dragit den slutsatsen, att man
för närvarande efter allt att döma icke kan uttaga
tantal-niobmineralen med någon förtjänst från alluviala lager
utom i små kvantiteter och då som biprodukt till guld-

14

8 febr. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941b/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free