Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
spränghål.1 Författaren berör dels brytningens
planering, och dels lämnar han en mängd uppgifter om
arbetets praktiska utförande, vilka äro av stort värde
för den, som önskar närmare sätta sig in i dessa
brytningsmetoder.
i "Long blast-hole mining operation" by L. H. Bergman,
Canadian Mining Journal, november 1910, sid. 739—745.
Notiser
Selen soin beståndsdel i rostfritt stål.
Användningen av selen som beståndsdel i rostfritt austenitiskt
kromnickelstål har nyligen beskrivits av L. Sanderson
i Canadian Mining Journal, juni 1940, sid. 371. Enl.
författaren äga de austenitiska 18/8-stålen den
anmärkningsvärda egenskapen att hårdna vid
kallbearbetning, varvid de, så snart de utsättas för någon
påkänning, t. e. vid avstickning, hyvling, svarvning eller
när ytan på något annat sätt bearbetas, börjar
hårdna, så att bearbetningsverktygen gå sönder
eller också försvåras arbetet i mycket hög grad.
Ett sätt att undgå denna svårighet, meddelar
författaren, är att höja svavelhalten, varigenom ett mjukare
och lättare bearbetbart stål erhålles. Härigenom
nedsattes emellertid den mekaniska hållfastheten i
hög grad liksom rostbeständigheten minskar i någon
mån. Tillsättes däremot en ringa mängd selen stegras
lättheten att bearbeta ytan högst väsentligt, utan att
rostbeständigheten påverkas på något hittills
iakttagbart sätt och utan att de mekaniska egenskaperna
ändras i någon högre grad.
E. R.
Infrasizer och superpanner, två nya
laboratorieapparater för anrikningsförsök. I Bull. Inst. Min. Met.,
London, nr 431, aug. 1940, redogör Dr W. R. Jones för
två stycken separationsapparater lämpliga för
anrikningsförsök i laboratorieskala. Apparaterna ha
konstruerats av f. d. professorn i gruvvetenskap vid
universitetet i Toronto, Dr H. E. T. Haultain.
Infrasizern är en mekanisk luftsorteringsapparat, i
vilken gods < 0,074 mm kan uppdelas i sju olika
sorter, där kornen i den finaste sorten ha en diameter
< 10 fi och under vissa omständigheter < 5 Den
senaste modellen består av sex rör, varav fem koniska
och ett cylindriskt. De finaste partiklarna fångas i en
särskild filterpåse, belägen vid den ända av apparaten,
där luftströmmen utgår. Rördiametrarna förhålla sig
konsekutivt som \J2, vilket medför att genomsnittliga
korndiametrarna förhålla sig på samma sätt.
Tendensen hos de fina partiklarna att vilja klumpa
sig förhindras genom en konisk tratt med kula vid
ingångsändan på varje rör. De av luftströmmen förda
kornen slå emot kulan och strömma sedan upp i den
bildade cirkelringen mellan kulan och dess
gummi-klädda säte. Under det att kulan oavbrutet stiger och
sjunker i vertikal led roterar den även samtidigt och
härvid slås alla bildade klumpar isär, så att alla korn
bli fullständigt fritt omgivna av luftströmmen. Varje
rör utsättes 80 gånger per minut för en upp- och
nedgående rörelse, där slaglängden är ca 3 mm. Vid
slutet av varje separation tömmes varje rör för sig och
eventuellt vid väggarna fastnade korn lösgöras.
Resultaten angivas såsom utomordentliga och provsorte-
ringar ha utförts på så stora kvantiteter som 8
upptill 20 ton.
Superpannern är en sorts "vaskpanna", mekaniskt
driven och försedd med olika instrument, avsedd att
på våtmekanisk väg separera mineralpartiklar med
olika specifik vikt. Rörelsen åstadkommes genom två
av varandra oberoende motorer, av vilka den ena giver
själva slaget under det att den andra åstadkommer
sidorörelsen. Pannan smalnar mot ena ändan, där de
tyngre mineralkornen anrikas och den består av
rostfri metall. Bottnen är formad så att krökningsradien
ständigt minskar. Följande detaljer äro reglerbara:
1) pannans lutning, 2) intensiteten hos slaget, 3)
slaglängden, 4) antalet slag per minut, 5) längden av
sidorörelsen, separat för varje ända, 6) antalet
oscillationer per minut, 7) vattenmängden, 8) vattendjupet i
den lägre belägna delen av pannan. Slaget
åstadkommer rörelsen hos godset. Vattnet med tillhjälp av
sido-rörelsen spolar de lättare mineralen tillbaka mot
pannans djupare del under det att de tyngre mineralen gå
upp mot den högre belägna ändan, där de
uppsamlas i en speciellt formad pipett. De lättare mineralen,
"avfallet", gå överläpp i en särskild ledning och
uppsamlas där i en särskild behållare.
Material upp ifrån en genomsnittlig korndiameter
av 0,2 mm ned till 14 u kunna lätt behandlas i denna
apparat. Om godset tidigare är behandlat på
infrasizern kan man åstadkomma en separation av ännu
finare korn. I Kanada användes superpannern för
utvinning av mycket små halter av guld, eller
guldtellu-rider, för separation av gråberg från malmmineral och
slutligen för undersökning av avfall. I Portugal
användes superpannern för att uppskatta
wolframinne-hållet i ingående gods till anrikningsverken samt
avfall därifrån. Felen angivas ligga inom 0,c % av de
erhållna värdena.
E. R.
Metallnoteringar
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ....................£ 1/1%/-*
2 % Cd/d ....................£ 1/0%/-*
2/4 % C d/d ....................£ —
4/6 % C d/d ....................£ 45
6/8 % C d/d ....................£ 45
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ......................£ 18%
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri [-6/-Ferrofosfor-] {+6/-
Ferrofosfor+} 20/25 % d/d ____£ 25 d/d 27 d/d
‡ Ferrokisel basis 45 % 5 tons poster £ 23%
„ 75 % 5 „ £ 36% nom.
§ Ferrokoltitan 15/18 % Ti ..................8% d 9 d
Ferrotitan 20/25 % ............................£ 105
* Ferrovolfram 80/85 % ........................5/1
* Ferrovanadin 35/60 % ........................15/6
$ Kiselmangan 65/75 ’% ........................£ 30
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 11/1/0
18/22 % fob (export) .. £ 14
* Volframpulver 98/99 % ......................5/2%
* Per lb. Alla övriga per ton. † Parti om 3 ton och
däröver, under 2 ton f 2 1/4 extra. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 3 dec. 1940.
24
8 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
