Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Slutligen förekomma bituminösa skiffrar även i
Sydafrika, i Natal och sydöstra delen av Transvaal
i den s. k. Karroo-formationen, sannolikt i dess
permiska del.
I nedanstående tabell ha införts de siffror för
tillgångarna, som anförts för de skilda förekomsterna
eller beräknats av förf. ur publicerade data rörande
mäktighet, area och oljehalt. Siffrorna äro givetvis
av ganska olika tillförlitlighet. För vissa länder, ex.
Skottland, ha över huvud taget inga uppgifter stått
att erhålla. Man kan antaga, att talen i många fall
äro för stora, å andra sidan saknas som nämnts,
uppgifter från flera länder, och slutligen äro stora delar
av världen ännu ofullständigt utforskade, varför
möjligheter för nya stora fynd alltjämt finnas.
Såsom framgår av tabellen är det U. S. A., som
ifråga om tillgångar dominerar. Av kända 26
milliarder ton i världen komma på de tertiära oljeskiffrarna
i västra Amerika ca 20 milliarder. De svenska
alun-skiffrarna intaga med 360 mill. ton platsen som en av
Europas större tillgångar.
Tabell över de kända oljetillg&ngama i skiffrar med
över 4 % oljeinnehåll.
Mill. ton
Sverige, Närke ............ ... 85
„ Kinnekulle ........ ... 25
„ Östergötland ....... ... 250 360
Estland ................... ... ca 900
Frankrike1 ................ 107
Tyskland, Schandalah1 ..... 60
Messel1 .......... 3
Tjeckoslovakien ............ 1
Bulgarien .................. 30
Jugoslavien1 ............... ... ca 225
Burma1 ................... 1 688
Fushun1 ................... 33
U. S. A., tertiär oljeskiffer . . 19 955
devonisk „ 2 973
Tasmanien1 ................ ... ca 4
Summa 26 339
Såsom jämförelse må nämnas, att totala
världsproduktionen av bergolja (råolja) under 1935—1937
uppgick till 225—279 mill. ton pr år.
Produktionen av skifferolja har tillsvidare varit
ringa. I större industriell skala har under de senare
åren skifferolja framställts i Skottland, Estland och
Mandschuriet, vartill kommer den mindre omfattande
industrien vid Messel i Tyskland och Autun i
Frankrike. Den sammanlagda produktionen i de tre
förstnämnda länderna belöpte sig under 1935—37 till ca
250 000—350 000 ton råolja, och dessa siffror ändras
blott föga med tillfogande av övriga länders tribut.
Möjligen är beloppet f. n. större tack vare ökningen
i Fushun. Om produktionen i Tyskland under senare
tid föreligga inga tillgängliga siffror, ej heller om den
ryska. En livlig försöksverksamhet har emellertid
bedrivits och pågår i ett flertal länder över hela
världen. I Sverige har sedan omkring 1930 drift i liten
skala varit igång vid Kinnekulle med en produktion
av ca 500 ton råolja om året.
Synpunkterna på skifferoljeindustrien ha i olika
fall och i olika länder varierat. Man har å ena sidan
i Ber. av förf.
förmenat, att oljeskiffrarnas största betydelse ligger
i att de tillsvidare behållas som en framtida reserv.
För stater i avsaknad av egen bergoljeproduktion och
med mindre gynnsamt läge i förhållande till import
kan det å andra sidan inträffa, att det blir ett
livsbehov att ha inhemsk skifferoljetillverkning igång
eller i varje fall så förberedd, att den utan dröjsmål
kan påbörjas. Vi själva befinna oss f. n. i en dylik
situation, och för Japan har det givetvis betytt en
lättnad, att en god del av flottans behov kan täckas från
Mandschuriets oljeverk. Man torde kanske komma det
riktiga närmast, om man anser, att båda de anförda
synpunkterna äro av vikt, att man alltså icke i
onödan under tider med fri och billig import skall
bryta ut de rikaste och lättast tillgängliga delarna
av oljeskiffern, men ändock hålla rörelsen
kontinuerligt vid liv i liten skala såsom beredskap och
samtidigt arbeta på metodikens utveckling. I varje fall
framstår det som ett önskemål, att områden av skiffer
med tillräcklig storlek reserveras för staten såsom
skett i Amerika.
(Forts.)
Litteratur
Magnesium und seine Legierimgen, utgiven av
Adolf Beck. 520 sid., 504 fig. Julius Springers förlag,
Berlin 1939. Pris häftad 54 Km, bunden 56: 70 Rm.
Denna bok torde förtjäna mera uppmärksamhet än
man vanligen ägnar nya publikationer. Den
representerar första försöket att någorlunda fullständigt
behandla magnesium och magnesiumlegeringar på ett
sådant sätt, att även den på detta område obildade
teknikern lätt kan få ett gott grepp på ämnet. Utgivaren
har delat upp boken i ett flertal kapitel, vart och ett
skrivet av en specialist och behandlande ett givet
avsnitt av bokens innehåll. De olika författarna äro
kända som medarbetare i den stora tyska koncernen
I. G. Farbenindustrie, vilken är den största
framställa-ren av magnesium i världen. Detta borde borga för att
bokens innehåll representerar den modernaste och
grundligaste tyska kunskapen på detta område och
med hänsyn till tyskarnas dominerande insats på
utvecklingen av magnesium är denna framställning med
säkerhet en god etta i internationellt sällskap. Boken
skulle kunna definieras som en på vetenskaplig grund
byggd framställning av egenskaper hos magnesium och
magnesiumlegeringar och torde väl ägna sig som
uppslagsbok för dem som hava med dessa saker att göra,
i synnerhet om författarnas och egna erfarenheter
jämföras.
Som första kapitel behandlas råmaterial och
framställning av den rena magnesiummetallen. Under
senare tid har tekniken alltmera gått över till att
använda magnesit och dolomit som "malmer". Dessa
ämnen förekomma ju rikligt och spridda över hela
jordklotet, varför det borde kunna uppstå som
magnesiumindustri i snart sagt varje land, för såvitt det
där finnes kunskap och driftighet. De råvarukällor
som tidigare användes voro förekomster av
magnesiumsalter i naturliga saltavlagringar, men dessa räcka ej;
till för den nuvarande höga produktionen. I
Tyskland framställes för närvarande över 20 000 ton
magnesium årligen och i U. S. A. över 6 000 ton.
Processen går i stora drag ut på att först erhålla en
torr och ren magnesiumklorid, som sedan genom
smältelektrolys sönderdelas i magnesium och klor.
13 sept. 1941
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
