Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
aktivt kol medelst ånga. Processens användbarhet blev
snart klarlagd och lämpligt kol rönte därvid en
betydande efterfrågan. Prisfrågan begränsade emellertid
materialets fulla användning, tills metoden att
aktivera medelst ånga utvecklats så långt i Förenta
staterna att aktivt kol genom sitt låga pris blev allmänt
tillgängligt.
Kort sagt genomföres aktivering medelst överhettad
ånga lättast mellan 700 och 950°C, och kolets kvalitet
ökar med ångmängden, under det att kolets vikt
minskar. Ångan har sålunda en dubbel verkan på
kolet, i det den dels avlägsnar oljiga kolväten, vilka
bildats under kolningsprocessen, och dels reagerar med
kolsubstansen och på så sätt framkallar porositet,
överdriven ångbehandling resulterar i en betydande
minskning av viktsmängden av återstående kol och
föranleder på grund härav förlust i total aktivitet.
Det slutliga materialet har ett svart, sammetsliknande
utseende. Andra gaser såsom luft, koldioxid och
klorgas kunna även användas som aktiverande medel,
men en kontroll av processen och dess riktiga
genomförande är svårare, än då aktiveringen sker med ånga.
Alla processer gå ut på att framställa ett kol med
god hållfasthet och hög aktivitet; där det förra ej kan
erhållas vid direkt kolning, briketteras vanligtvis
råmaterialet med ett bindemedel t. e. tjära eller beck
blandat med kasein. Aktiviteten anses i allmänhet vara
nära besläktad med och beroende av den hårfina
struktur, som bildas genom kolningsprocessen, och
teorier ha framkommit baserade på att den verkliga
strukturen hos kolsubstansen utgöres av
grafitmole-kyler, vilka bilda små brutna eller böjda kristaller.
På senare tid har det stora behovet av att skaffa
aktivt kol i stora mängder medfört en livlig forskning
på detta område. I England har sålunda "Fuel
Research Station" utfört en undersökning för "the
War Office" beträffande lämpligheten av engelskt
stenkol för detta ändamål. Framställningen av aktivt
kol ur stenkol är emellertid ej ny och en betydande
forskning hade vid denna tidpunkt redan utförts i
Förenta staterna både av "United States Bureau of
Mines" och privata företag.
I Förenta staterna hade man emellertid endast
utfört undersökningar på krossat och briketterat kol,
men för att nedbringa kostnaderna försökte den
engelska "Fuel Research Station" kolning av kol i
stora stycken, vilka omsorgsfullt uttagits och utvalts
i lämplig och erforderlig storlek direkt av brutet kol.
Valet begränsades därför till kollager och förekomster
av kol, vilka kunde lämna en tät hård koks, vars
mikroporositet lätt kunde förstoras genom en
ångakti-veringsprocess. Sådana kol förekomma i de hårda
banden, vilka finnas: 1) i vissa lager i
Northumberland, Nottinghamshire, Derbyshire, South Yorkshire
och Warwickshire, 2) i splitterkolen i Fife, 3) i de
skotska glanskolen och 4) i de
icke-förkoksningslämp-liga kolen i South Wales med 15 till 18 % flyktiga
ämnen och vissa bituminösa koltyper med 32 till 38 ’%
flyktiga ämnen. Av dessa kol ha de hårda och
splitterkolen visat sig vara mest tillfredsställande.
Man började med prov i liten skala med skifferkol
från Warwickshire och övergick sedan till kol från
hårda band ur lagren i Top Hard vid Sherwood Colliery,
Nottinghamshire. Kolet, som hade något varierande
styckestorlek, hade utsiktats medelst siktar med 24
mm och 9 mm sikthål och koksades vid temperaturer
mellan 480 och 700°C i horisontala stålretorter
konstruerade för koksning vid låg temperatur.
Koksningstiden varierade mellan 12 till 8 timmar. Den
erhållna koksen aktiverades i en Chroniteretort, värmd
med gas och matad med ånga. Resultaten visade, att
förlusten av aktivitet hos dessa material beroende på
högre koksningstemperatur var obetydlig (700°
jämfört med 480"’C); att det är fördelaktigt att aktivera
rätt stora stycken koks för bibehållandet av en god
hållfasthet och att en blandad ångluftström ej lämnar
något ökat aktiveringsvärde men väl sänker
hållfastheten. Av de kol, som undersökts individuellt, gav
Fifeshire hårda från Main of Kelty och
Diamond-lagren den högsta aktiviteten under längsta
funktionstiden i ett absorptionsprov, varvid koltetraklorid
användes, men försök med blandningar av goda
förkoks-nings- och icke-förkoksningskol (t. e. kol från
Park-gatelagren i Yorkshire med hårda kol från Sherwood
i Nottinghamshire) utvisade tydligt, att högre aktivitet
och större hållfasthet erhålles med goda än med svaga
förkoksningskol.
Sedan dessa resultat erhållits utfördes prov i stor
skala på hårda kol från Sherwood, i det kolet
koksades i på utsidan gaseldade vertikala tegelretorter vid
temperaturerna 480° och 650°C, i det kolchargeringen
vid de olika temperaturerna var 2,7 resp. 5,4 ton per
Förbrukning av aktivt kol i England ären 1932—1936.
1932 1933 1931 1935 1936
kg kg kg kg kg
/ m p o r t.
Djurkol:
Tyskland ..................................... 1016 135 687 56 083 20 168 3 048 1 118 254 (a) (a) (a) 168 250
Holland .................................... 53 848 21 641 61 062
Frankrike ................
Andra främmande länder ...................... 42 672 —
Summa 212 954 45 720 136 551 1 372 168 250
Kol av annat ursprung:
Tyskland ..................................... 85 903 162 154 50 038 50 292 159 309 97 130 58 369 284 277 102 22 758 128 219 302 920 152 77 978 532 282 19 253 80 416
Holland (transiterat gods) ....................
Förenta staterna ............................
Andra främmande länder ...................... 14 834 30 378
Summa 348 387 271 273 365 506 461 669 709 929
Re-export .............................. 2 591 317 602 (b) 9 652 1 299 058 (b) 559 460 553 5 963 920 508 343 662 5 836 920
Export av inom landet framställt kol .......... 344 475 (b)
Produktion .................................
(a) Hela importen återgiven under andra främmande länder.
(b) Icke tillgänglig-.
14 juni 1941
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
