Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
°O /OO 200 -500
Fig. 4. Järn- och fosforhalternas variation efter
kanten på skakbord nr 2 i Kantorp.
Fig. 5. Skakbordsavdelningen i Kantorp.
Avf......
■Slig.
o x
Ett flertal undersökningar ha gjorts vid olika
verk. De som här meddelas representera endast en
del av undersökningsmaterialet. Resultaten föreligga
i tabellform. Tabell 1 visar exempel på en dylik
undersökning.
För att icke onödigtvis betunga uppsatsen med
tabeller ha i stället olika grafiska metoder använts för
resultatens återgivande. Samma diagramtyper och
skala ha alltid använts utom i fig. 19 beträffande
Grängesbergs anrikningsverk.
Godsflödet har åskådliggjorts med diagram enligt
fig. 3, där abskissan änger provtagningssektionens
avstånd i cm från utgångspunkten, och ordinatan, q,
utgör godsflödet pr längdenhet av kanten, räknat i
kg/tim. cm. Ytan under (/-kurvan anger alltså
totala godsflödet över bordkanten. Storheten q kan
sägas vara ett mått på godssträngens tjocklek med
korrektion för olika sp. vikt och olika
strömningshastighet.
Varje ytenhet under kurvan motsvarar en
viktsmängd pr tidsenhet och totala ytan representerar
100 i % av godsflödet.
Godsflödeskurvor, g-kurvor, ha medtagits icke
blott därför att de möjliggöra ett bedömande av
fos-forviktsbalansen på skakborden, utan även därför att
litteraturen synes vara påfallande fattig på eller
kanske helt saknar dylika
undersökningar beträffande svenska
järnmalmer. Kurvorna visa den
allmänna tendens till
strängbildning, som vanligen finnes på /O
skakborden, och en jämförelse
med baltkurvorna demonstrerar
sambandet mellan utbildningen
av strängarna och
renkrossning-en. Slutligen ha godsuttagens
läge markerats med vertikala
streck. I många fall uttogos i
tydligen icke godssträngarna på
lämpligaste sätt.
Halternas variationer ha
åskådliggjorts enligt fig. 4, där
abskissan är densamma som i fig. 3
och där halterna avsatts efter
or-dinatan.
Slutligen har partikelstorleks-
fördelningen angivits medelst relativa
massfördel-uingskurvor.4
Undersökningsresultat från olika anrikningsverk.
Kantorps anrikningsverk.
Kantorps anrikningsverk arbetar i de av
undersökningen berörda delarna enligt schemat fig. 5.
Det på primärborden ingående rågodset utgöres
till ca 30 % av ommalda mellanprodukter från
kulkvarnen.
Följande ungefärliga produktionsanalyser från
försökstiden kunna anföras:
Rågods ................ Fe = 32 %, P = 0,035 %
Separatorslig ......................61 0,098
Skakbordsslig ....................64 0,040
Avfall .................. 10 0,0M
Produktionsförhållandena undersöktes närmare på
de sju streckade skakborden. Av dessa äro nr 4 och
nr 6 wilfleybord, de övriga ferrarisbord. Alla utom
nr 9 och nr 14 ha sned ribbning med ribbor enligt
fig. 5.
4 Jfr F. Mogensen: En relativ massfördelningskurva...
J. K. A. 1938.
Fig. 6. Bord 6, Kantorp.
13 sept. 1941
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
