Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
vilka ha frekvenstemperaturkoefficienter, som
praktiskt taget äro lika med 0. Dessa äro av två slag (se
fig. 7), i vilka båda fall skärningsplanet bildar en
vinkel med ett plan innehållande Z-axeln och en
X-axel. Vinkeln bestämmes genom den begärda
frekvensen hos skivan, och hos den sort, som är känd
som YOT-skivan, är den normalt 35°, med en högsta
variation av ± 2°. Det andra slaget, känt som
YQC-skivan, togs i användning för att undertrycka de
dubbla frekvenseffekterna, vilka enkla Y-skivor ten-
Fife. 7. Yøt~ oc1> Føc-snitt.
derade förstora. Snittet liknar Y@T, men bildar i
det närmaste en vinkel 31° mot ZX-planet.
Andra snitt och kroppar, vilka ha skurits ur
kvartskristaller, äro stavar, cylindrar och ringar.
Moderna användningssätt.
Det tidigare arbetet på piezoelektricitetens område
omfattade i synnerhet bestämningen av de
piezo-elektriska. konstanterna hos kvartsskivor vid
konstanta tryck, i det effekten av den resulterande
belastningen samlades genom metallelektroder i direkt
kontakt med eller placerade mycket nära skivornas
laddade ytor. Det var först kort efter förra kriget
som en amerikansk vetenskapsman, W. G. Cady,
riktade uppmärksamheten på den motsatta effekten och
genom anbringandet av en ström till elektroderna hos
en piezoelektrisk kombination framställde en hastig
vibration hos den mellan elektroderna liggande
kvartsskivan. Han tillämpade denna egenskap för
framställning av i hög grad tillförlitliga
radiofre-kvensstandardapparaturer för jämförande
uppmätningar och även frekvensstabilisatorer. Dessa
användningsområden ha senare visat sig vara två av
de viktigaste för piezoelektrisk kvarts.
Kvarts vann som frekvensstabilisator snabbt stor
användning i sändare för trådlös telegrafi, vilkas
antal inom kort ökades både för kommersiell och annan
användning genom radion, särskilt i Förenta staterna.
Numera kontrolleras frekvensen vid utsändningen på
de flesta stationerna i detta land medelst oscillatorer
av piezokvartsskivor. I de flesta europeiska länderna
och Indien, där förändringar av frekvensen genom
internationella överenskommelser voro rätt vanliga,
hade emellertid de flesta ländernas radiomyndigheter
tidigare begagnat sig av högprecisionsrör för
frekvenskontrollen, utom vid kortvågssändningar.
Under senare tid användes nog till övervägande del
även i Europa piezokvarts för kontroll av frekvenser.
Den totala mängd kvarts, som användes i
radioindustrien, anses icke vara stor.
Inom telefonien har en större användning för
piezoelektrisk kvarts uppstått efter förra kriget genom
utvecklingen av koaxiala kablar, och för detta ända-
mål kominer troligen den använda kvantiteten
piezokvarts att ökas avsevärt även i framtiden. Denna
kabeltyp, vilken består av en centralledare, t. e. en
koppartråd, som löper i en tunn cylinder av ledande
material, t. e. av lindade kopparband, och där
centraltråden är isolerad från cylindern medelst t. e.
gummi-skivor eller lösa spiraler av bomullstråd, är i stånd
att överföra ett stort antal frekvenser av högre
ordning. Åtskilliga hundra samtal kunna överföras
samtidigt, och det aktuella antalet är beroende på
storleken av det område av frekvensbandet, som tilldelas
vart och ett. Indelningen a.v frekvensområdet i
band utföres genom resonatorer av kvartsskivor
belägna vid kabelns ändar.
Kablar av denna typ ha lagts mellan Berlin och
Leipzig, mellan New York och Philadelphia och
mellan London och Birmingham. Denna sista skall
utdragas genom Manchester, Leeds och Newcastle till
Edinburgh.
Den kabel, som lagts mellan London och
Birmingham, består av fyra koaxiala kablar.
Förstärkarsta-t.ioner äro placerade på ca 11,2 km avstånd. Detta
medför ett frekvensområde hos varje rör av från 500
till 2 100 k c pr sekund, och varje rör kan överföra
ca 400 telefonsamtal eller funktionera som
televisions-kanal.
Vid slutstationerna finnas insatta bandfiltra
bestående av kvartsskivor skurna efter X-snittet. De mäta
52,51 X 21,25 X 0,734 mm, och kontaktytorna ha
överdragits med guld genom en process benämnd
förstoft-ning. De förnämsta oscillatorerna, vilka användas
vid sändningen bestå var och en av en Yørskuren
kvartsskiva för 400 kc per sekund och hållen vid
konstant temperatur genom termostatkontroll.
Den fullständiga utrustning som erfordras för de
fyra ca 20 mil långa kablarna mellan London och
Birmingham, av vilka två användas som sändare- och
två som mottagareledningar, skulle fordra icke
mindre än 24 000 kvartsskivor, vilket motsvarar ungefär
1 ton på kvarts. Till den fortsatta utsträckningen till
Edinburgh, en ytterligare sträcka på ca 53 mil. skulle
ytterligare ca 3 ton kvarts behövas.
Piezoelektrisk kvarts användes även i stor
utsträckning i djupmätningsapparater vid marinen.
Åtskilliga kvartsskivor inklämda mellan elektroderna,
som i detta fall utgöras av stålskivor, äro placerade
i fartygsskrovets yttre skikt. Dessa skivor sättas
ett ögonblick i vibration vid hög frekvens och
generera på detta sätt en i hög grad riktad vågrörelse
eller våg, vilken reflekteras från sjöbottnen och
mottages av liknande skivor. Ur hastigheten av vågens
fortplantning och tiden från avsändningen till
mottagningen av den reflekterande vågen kan djupet
beräknas. Med de modernaste apparaterna kan
oceandjupet kontinuerligt uppmätas och kartläggas utefter
fartygets hela väg.
Piezokvartsskivor ha även använts vid försök att
uppmäta det tryck i gevär och kanoner som uppstår,
då laddningen exploderar. Proceduren, som uppfanns
av J. C. Karcher 1922, består i att den elektriska
laddning, som uppstår i kvartsskivan genom
tryckstegringen vid explosionen uppmätes genom en
känslig galvanometer, vars utslag fotograferas på en
hastigt gående film. Vid grovkalibriga kanoner
användas en serie kvartsskivor placerade i en
stålplugg, vilken skruvas in i bakstycket på kanonen,
80
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
