Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Schematisk bild av gliddeformationen av en
malmbädd med växlande mäktighet och till följd därav växlande
motståndsförmåga mot dragningen och sammanstukningen i
glidzonen.
Fig. 10. Bild av sträckt kvartsitskiffer från Västanå i Skåne.
i stället för att följa med i glidningsrörelserna
korrugeras och starkt stukas samman varigenom
långsträckta bildningar tillformas tvärs mot
glidningsrörelsen (fig. 9). Även i detta fall uppkommer en
utpräglad stänglighet eller stockform parallellt med den
mekaniska B-axeln, alltså en B-tektonit, men den är
ej förbunden med rotation sådan som i fallet "Fälten
werden zu Stengeln" eller med klivage-förlopp. Ett
exempel härpå synes föreligga i den säregna formen
för fältstupning, kombinerad med linjärskiffrighet,
som utmärker Naeverhaugens järnmalmsfält i norra
Norge som även präglas av starkt linjärskiffrighet.19
Som ett annat fall skulle Nyköpingsgruvan i Utöfältet
kunna anföras. Den starka ansvällningen av
järnmalmsmassan i denna del av fältet bildar en nästan
vertikalstående stock, parallell med den här även
brantstående veckaxeln. Ansvällningen har kommit
till stånd genom sammankörning av malmlagret i dess
primärt mäktigaste del, där den tydligen förmått
bjuda sammanpressningen, som i detta fall har karak-
19 Jfr T. T. 1924, h. 19, fig. 11.
tären av dragveckbildning (se sid. 91), det största
motståndet och därför blivit sammankört i
strykningsriktningen. Förhållandet är av stort allmänt
intresse, därigenom att det visar, att en
malmansvällning i en veckaxel kan delvis vara av primär natur,
föranledd av att malmen redan från början varit
starkt ansamlad i denna del av förekomsten och
därför mera motståndskraftig mot veckning.
Vid försök till förklaring av sådana egendomliga
mäktiga brantstående malmstockar som exempelvis
Koskullskulle och de stora
malmkropparna i östra delen av
Gällivarefältet liksom ock en del av
malmerna i Herrängsfältet, vilka
likaledes äro inneslutna i en
starkt tektoniserad komplex,
torde en kombination av
isärdragning och sammanstukning vara
det mest plausibla antagandet.
Ett upplysande exempel på att
sträckningsstrukturen kan vara
av väsentligen annan art än de
vanliga formerna av
B-tektonit-utbildning föreligger i
strukturbeskaffenheten av kvartsitglimmerskiffern vid
Västanå i Skåne. Fig. 10 återger utseendet av ett
stycke av denna linjärskiffriga bergart. Fig. 11 visar
i förstoring (ca 5 X) beskaffenheten i tvärsnitt av
dess mikrostruktur, av vilken framgår, att skiffern,
vars mineralbeståndsdelar huvudsakligen utgöras av
kvarts och ljus glimmer, sammanpressats i
skifferplanet, så att detsamma småkorrugerats med
glim-mern (mörkfärgad på bilden) i småvågiga skikt och
kvartsen utplattad och slirigt böjd. En ojämn
klivage-struktur bar sekundärt uppkommit parallellt med
båg-skänklarna. Dessutom är skiffern även klyvbar efter
de buktande glimmerskikten. Till följd av denna
beskaffenhet klyves bergarten lätt i fyrkantiga
prismatiska stycken. Företeelsen påminner om de fall av
stänglig förklyftning som P. Geijer omnämnt i
beskrivningarna till Riddarhyttans och Norbergs
malmfält.20
Veckningsnomenklaturen och fältstupning en.
Fältstupningens ofta påvisade nära samband med
veckningsaxlarna ställer dess nomenklatur i beroende
20 S. G. U., Geol. beskrivning 1923. S. G. U., ser. Ca, nr
24 1936.
Fig. 11. Mikrofoto av Västanå-kvartsiten, sedd på borst och
5 X förstorad. Kvartsen synes grå och glimmern mörk.
90
Fig". 12. Z-veckad gnejs. Helsingfors skärgård.
8 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
