Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
ttt
Fig. 9.
Effektförlust
Id V/jplatta, medetv.
Monteringssättets inverkan på en torrlikriktares
själv-kylning.
hängd i luft och belastad tills normal
arbetstemperatur uppnåtts. Alla plattorna i stapeln voro vid provet
seriekopplade och medeleffektförlusten per platta
uppmättes till 19,17 W.
Fig. 9 b visar sex staplar monterade över varandra
i ett rör, som är helt öppet upptill och nedtill. Vid
ett värmeprov belastades staplarna med samma ström
och på de olika staplarna uppmättes de temperaturer
kurvan visar. Den nedersta stapeln är som synes
mycket litet utnyttjad, medan den översta är
överbelastad. En högsta medeleffektförlust per platta av
7,4 W uppnåddes.
I fig. 9 c visas monteringssättet för ett av Aseas
första torrlikriktarskåp. Med sex staplar uppmättes
temperaturerna enligt kurvorna 1 och 2 och vid ett
prov med enbart fyra staplar temperaturerna enligt
kurvorna 3 och 4. I förra fallet uppnåddes en
effektförlust per platta av 8,14 W och i senare fallet 12,65 W.
De förbättrade kylförhållandena med endast fyra
staplar gjorde, att likriktaren kunde belastas nästan
lika mycket med fyra staplar som med sex.
I fig. 9 d slutligen visas det monteringssätt som
numera användes. Staplarna monteras i en rad över
varandra (eller vid större likriktare i flera dylika
rader) och placeras intill en av skåpets väggar, där
luften genom öppningar får fritt tillträde. Mellan
staplarna insättas snett ställda styrskärmar för luften.
Inuti skåpet är anordnad en kanal, där den
uppvärmda luften uppsamlas och genom skorstensverkan
strömmar uppåt. Vid en bestämd bredd på kanalen
i förhållande till antalet staplar erhålles det bästa
draget. Av de angivna värdena framgår, att en
praktiskt taget lika god kylning uppnåtts som med
staplarna fritt upphängda i luft. De små avvikelserna
i temperaturen bero mest därpå, att staplarna inte
äro exakt lika i förlusthänseende.
De visade kurvorna, som avse aritmetiska
medelvärden på ström och spänning, sammanfalla vid
6-pulskopplade likriktare nära med effektivvärdena
och de oscillografiska förloppen. Detta är dock icke
förhållandet vid "oglättade" 2-pulskopplade
likriktare. En glättningsreaktor bör därför vid dem
inkopplas i likströmskretsen, då batteriet eljest kan
överbelastas genom utjämningsströmmarna till följd
av likriktarens pulserande spänningskurva, och risken
därför är större ju mindre batteriet är i förhållande
till likriktaren och belastningen.
I fig. 8 visas några uppmätta kurvor vid
avostat-reglerade torrlikriktare.
Vad konstruktionen av själva likriktaren beträffar,
har eftersträvats att bibehålla självkylningen även för
de större aggregaten, så att även de komma att sakna
alla rörliga delar. Det största problemet har därvid
varit att finna en sådan placering av ventilens staplar,
att alla få lika god kylning, vilket i allmänhet är
nödvändigt för att inte likriktarens hela effekt skall
behöva nedsättas med hänsyn till den i
kylningshänseende sämst placerade stapeln. Huru detta för en
torrlikriktares byggnad viktiga problem på ett enkelt
sätt lösts framgår närmare av fig. 9.
Enligt fig. 9 a är en selenlikriktarstapel fritt upp-
Pig. 10. Avostatreglerad torrlikriktare för hålldrift vid
telefonstation, 38 V, 30 A.
4 jan. 1941 15
r-es-c
Effektförlust
19,17 wjplatta ,mcdetv.
tttl
Omgivn-femperafur 20 ’C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
