Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
formel (5) är en smaksak. I förra fallet har man
svårigheten att uppdela varje delbelastning i q- och
p-värden och i senare fallet har man att välja en
lämplig exponent. Man kan emellertid giva uttrycket ovan
en mera standardiserad form, om man antager, att q
resp. p alltid utgöra samma procenttal av spetsen
s—P — m. Vi sätta alltså
q = f • s och p = (1 — †) s
m-\-q—m-\-fs
Då blir
(6)
Denna formel är något enklare för numeriska
räkningar än formel (5), och då betydelsen av † är mera
omedelbart förståelig än betydelsen av n i ekv. (5),
är nog i allmänhet formel (6) att föredraga.
Exempel.
Nedan beräknas det sammanlagrade värdet på fyra
belastningar med givna maximivärden och
utnytt-ningsfaktorer, nämligen
P1== 1 MW u — 0,2
P2— 7 „ u = 0,9
Ps = 8 „ u= 0,1
P 4 = 4 „ M— 0,4
2P — 20 MW
Först göres beräkningen enligt formel (6) med
/ = 0,25.
Index P u m — uP s — P— m S2
1 1 0,2 v,2 0,8 0,64
2 7 0,9 6,3 0,7 0,49
3 8 0,1 0,8 7,2 51,84
4 4 0,4 1,6 2,4 7,56
20 8,9 11,1 58,73
Vi få följaktligen
^1234 = 8,9 + 0,25 • 11,1 + 0,75 \] 58,73 = 8,9 + 2,77 +
+ 5,74 = 17,41 kW (6 a)
Sammanlagringsfaktorn blir följaktligen
Sätter man i stället / = 0, vilket innebär helt
oordnade belastningsvariationer, får man
Pr,;ii = 8,9 + 7,66 r= 16,56 MW
motsvarande en sammanlagringsfaktor s^a 0,83.
Vid användning av formel (5) med n —1,5 ställer
sig beräkningen på följande sätt:
Index P u m — uP p — P — m
1 1 0,2 0,2 0,8 0,715
2 7 0,9 6,3 0,7 0,586
3 8 0,1 0,8 7,2 19,300
4 4 0,4 1,6 2,4 3,72
20 8,9 24,321
• * • P\ 234 = 8,9+^/24,32 = 8,9 -f 8,40 = 17,30
1(3
motsvarande sammanlagringsfaktorn ’ =0,865.
u U
Om vi härifrån avskilja belastningen med index
4 (P4 = 4), erhålles
P1M = 8,9-1,6 +1 V/24,32 — 3,72= 7,3+ ^20^)= 14,8.
Om vi i stället för att avskilja Pi insätta en
generatorbelastning -=PS — — P4, erhålles
1 5__1 5____
■^12345 = 8)9— 1,6-1- V/24,32+3,72 = 7,3+ V28,04 = 16,53.
Om vi i stället göra samma procedur med
utgångspunkt från formel 6 a, erhålles
Pin = 8,9 - 1,6 + 0,25(11,1 — 2,4) +
+ 0,75 ^58,73 — 7,65 = 14,84
^12345 = 8,9 - 1,6 + 0,25(11,1 —2,4) +
+ 0,75 ^58,73 + 7,65 = 15,59.
Sammanlagring av lika belastningar.
Har man att sammanlagra v st. lika belastningar,
vardera med utnyttningsfaktorn u, får man med hjälp
av formel (5) följande uttryck på
sammanlagringsfaktorn k
k = (7)
v fi
och med hjälp av formel (6)
Ä = M + (l (8)
v \lv /
Sammanfattning.
Det finnes en hel del formler, som fylla kravet om
gruppindelningens likgiltighet och som därför à priori
kunna komma ifråga för sammanlagring. Det gäller
att utvälja lämpliga formler och passande värden på
de däri ingående konstanterna, så att resultaten
stämma med erfarenheten. Några exempel lämnas på
lämpliga sådana formler.
En ny teori för strömförloppet i blixturladdningar.
Av R. LUNDHOLM.
(Forts. fr. sid. 6.)
Diskussion av differentialekvationernas innebörd i det
allmänna fallet och jämförelse med praktiska
mätresultat.
I den fortsatta diskussionen utgå vi från
ekvationssystemet 1)—2), som är något enklare än
ekvationssystemet 4)—5). Yi ha alltså
dV
az
Tt
(ii)
dv
dx
3/
dx " dt
Vi jämföra detta ekvationssystem med
ekvationerna för elektriska vågor på en normal ledning utan
motstånd och avledning. Detta ekvationssystem lyder
1 febr. 1941
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
