Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
om vi taga med flera termer i uttrycket (13) för att
driva upp noggrannheten. Även om arbetet blir mycket
betungande, så finnes dock principiellt intet hinder för
att med godtyckligt valda begynnelsevillkor
(funktionerna V o och I g) komma till en huru noggrann lösning som
helst.
Litteraturförteckning.
1. Norinder: Lightning currents and their variations,
Journal of the Franklin Institute, vol. 220, nr 1, juli 1935.
2. Lundholm : Impulsmotståndet hos marklinor för
jordning av kraftledningsstolpar, Tekn. tidskr. Elektroteknik,
dec. 1937.
3. Bewley: Effect with different distributions of
expul-sion gaps have ön direct ströke protection of transmission
lines, Gen. El. Rew., nov. 1935.
4. Norinder : Impulsmotståndet hos jordarter, Tekn. tidskr.
Elektroteknik, juli 1937.
5. Bellaschi : Lightning strokes in field and
Labora-tory II, Electrical Engineering, okt. 1937.
6. Ollendorff : Versuch einer Theorie der Blitzsäule,
Archiv für Elektrotechnik 1933.
7. Seeliger : Angewandte Atomphysik, Julius Springer
1938, sid. 24.
8. McEachron: Lightning to the Empire State Building,
Electrical Engineering, dec. 1938.
9. Grünewald : Recherches sur les perturbations provoquées
par les orages et sur la protection des lignes aériennes contre
les orages, C. I. G. R. E., Paris 1939, Rapport nr 323.
Litteratur
Boken kan anbefallas till studium inom vidsträckta
kretsar utanför vattenfallsstyrelsen. Bl. a. synes den
väl lämpad för icke elutbildade teknici, som i sin
dagliga gärning som driftingenjörer eller i andra
befattningar hava kontakt med elektriska spörsmål och av
denna anledning önska komplettera sitt elektriska
vetande på ett angenämt och effektivt sätt.
J. Körner.
Elektricitetsværkerne 1938—39. Danmarks
statistik. Statistiske meddelelser, 4 ser. III band, 2 häftet.
Gyldendalske boghandel, Köbenhavn 1940. Pris
kr. 1: —.
Transformatoren. Yon Dr.-Ing. W. Schäfer.
Samm-lung Göschen, Band 952. Walter de Gruyter & Co.,
Berlin 1939. 125 sid., 74 fig.
Die Stromversorgung von Fernsprech-Wählànlagen.
Yon Dipl.-Ing. H. Grau. R. Oldenbourg, Berlin u.
München 1940. 128 sid., 95 fig. Pris bunden
RM. 7: 80.
Notiser
Handbok för driftpersonal vid Statens kraftverk.
Utgiven av K. vattenfallsstyrelsen 1939—40. 3 delar,
940 sid. Pris kr. 15:—.
Denna handbok, som utarbetats av byråingenjör
E. Eskilson under medverkan av ett flertal fackmän
inom vattenfallsstyrelsen, är närmast avsedd för
styrelsens driftpersonal, dels som lärobok vid
utbildningskurser, dels för självstudium.
Av de tre delarna behandlar den första
elektroteknikens grunder, elektriskt ljus och värme samt
kraft-och mättransformatorer, den andra elektriska
maskiner och likriktare samt kraftöverföringars egenskaper,
den tredje kraftstationer, kraftledningar och ställverk.
Arbetet är välgörande fritt från all slags
matematisk överbelastning och utgör ett synnerligen gott
belägg för möjligheten att enbart genom ett klart och
redigt framställningssätt kunna klarlägga även ganska
invecklade sammanhang, som eljest lätt locka till
formelproduktion. Ur pedagogisk synpunkt är detta en
avsevärd förtjänst. Den rätta strävan vid all teknisk
undervisning måste gå ut på att skapa en åskådlig
framställning, som tar fasta på det väsentliga i
förloppen. Detta måste föregå den matematiska
behandlingen av ämnet, vilken bör utnyttjas huvudsakligen
för numeriska bestämmanden och för utredning av
vissa bifaktorers inverkan. Ej sällan förbises denna
princip -—• även av i övrigt förtjänstfulla författare —
varvid den matematiska behandlingen göres till
huvudsak och det förenklade förloppet härledes genom
av-putsning av ett mer eller mindre komplicerat
beräkningsresultat.
Ett betydande arbete har nedlagts på
illustrationsmaterialet, som är synnerligen instruktivt och
förnämligt, i fråga om såväl fotografiska bilder som diagram
och ritningar.
Gällande svenska normer ha berörts i skälig
omfattning. Lyckligtvis har förf. ej haft anledning närmare
ingå på installations- och andra offentliga föreskrifter,
som bereda den praktiserande enskilde kraftteknikern
mycket besvär och föga glädje genom sin väl rikligt
flödande flora.
Elstängsel för kreatur. Sedan några år tillbaka har
man i Amerika börjat använda kreaturstängsel, vilkas
trådar äro spänningsförande. Om kreaturen beröra
trådarna erhålla de en stöt och akta sig sedan noga för att
komma för nära stängslet.
Denna typ av stängsel, som väl bör benämnas
elstängsel, har nu börjat användas i Danmark och även
hos oss. Strävan att förenkla och förbilliga stängslet
förde på sin tid fram taggtrådsstängslet. Detta skadar
emellertid ofta djuren. Såren efter taggtråden lämna
dessutom ärr i huden, varigenom hudarnas kvalitet
försämras.
Elstängslet är vidare lätt att flytta, eftersom varken
stolpar eller tråd behöva dimensioneras så kraftigt.
Plyttbarheten är en stor fördel för rationell utnyttning
av betesmarken.
Kostnaderna för elstängslet bero givetvis på
kostnaderna för den apparat som lämnar spänningen.
Uträknas övriga kostnader för ett område om 250 X 250 m,
12,5 tunnland, inhägnat med taggtrådsstängsel och el-
Fig. 1. Elstängsel.
stängsel finner man 271 resp. 52 kronor, allt enligt
danska beräkningar. Med ett pris på
spänningsalstra-ren av 150 kronor, vilket torde vara väl tilltaget, finner
man att elstängslet blir ca 30 kr. billigare. Det är
därvid räknat med att elstängslet består av en enkel
galvaniserad järntråd fästad vid små isolatorer sittande på
lätta stolpar 80 cm över marken. Taggtråden måste
vara dubbel, stolparna stadigare och placerade mer än
dubbelt så tätt. Yid elstängslet finnes dock en viss
driftkostnad, varom mera nedan.
Den spänning, som skall ges stängslet, får givetvis ej
inverka skadligt på djur eller människor. Fig. 2 och 3
1 febr. 1941
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
