Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig.
Effektvärderingskurva
(årsvär-den).
0,5 1.0 u,
Fig. 7. Effektvärderingskurva
(vintervärden).
u0,2 à 0,25, emedan väl enskiftsindustri sällan
kommer högre.
I den mån utnyttningstiden blir högre, betyder
detta övertidsarbete eller begynnande andra skift,
innebärande att den räta linjen bockas nedåt. För
renodlad tvåskiftsindustri skulle gälla /=l,83-tø.
Som flerskiftsindustri i regel har varje skift väl
utnyttjat för sig, gäller linjen / = l,i83 u för
medelstora värden av u. På samma sätt är det sannolikt,
att linjen 1,22 u —■ motsvarande treskiftsindustri
— är tillämplig för rätt höga M-värden.
Dessa linjer äro inlagda i fig. 5.
I figuren är även inlagd den genomsnittslinje, som
motsvarar en kontinuerlig övergång. Denna har i
huvudsak formen av en omvänd parabel
/ = 1 — (1 — u)x
där exponenten x för industri bör uppgå till omkring
3,65, emedan den är identisk med kurvans derivata
för u = 0.
För andra abonnentgrupper har man att räkna med
andra x-värden. För samhällsbelastning, som är mera
säsongbetonad, bör exponenten sålunda vara högre,
sannolikt 4 à 4,5. I ett sådant ytterlighetsfall som
gatubelysning bör x vara oändligt stort, i den mån
denna tvångsvis hålles inkopplad under tid, då
maximum brukar inträffa.
Då Centralblockets belastning till omkring 60 %
utgöres av industribelastning —- en del
specialleveranser, bl. a. SJ, därvid ej medräknade i
totalbelastningen —, ansågs det sannolika æ-värdet för
abonnentstocken i dess helhet vara omkring 3,7 à 3,9.
Ovan förda resonemang gör naturligtvis ej anspråk
på att vara annat än en arbetshypotes. Endast i den
mån de praktiska undersökningarna kunna anses
bekräfta denna, har den något större värde.
Undersökningsresultat.
I efterföljande tabell angives det
undersökningsresultat, soin hittills föreligger.
Värdena äro inprickade i fig. 6. Här visas även
motsvarande medellinje, inlagd utan vägning med
hänsyn till leveransernas storlek. Medellinjen
motsvarar närmast exponenten 3,6.
Resultatet ser ej särskilt uppmuntrande ut. Det bör
emellertid observeras, att de båda abonnenter, som
motsvaras av de lågt liggande punkterna, äro lands-
Abonnent
År
Väddö e. d. f..................1935—38 0,25 0,73
Järfälla e. d. f..............1935—38 0,29 0,81
Dalarö e. d. f................1936—38 0,30 0,ao
Värmdö e. d. f..............1936—38 0,31 0,57
Fresta elverk................1937 0,32 0,72
Sigtuna ..........................1937—38 0,34 0,85
Västerhaninge e. d. f. 1935 och 38 0,34 0,80
Rydbo e. d. f................1935—37 0,34 0,83
Trollhättan ..............1935—37 0,43 0,94
Sv. yllekoncernen ... 1936 0,47 0,91
Vänersborg ..................1935—37 0,48 0,89
bygdsföreningar med trösktoppar. Utesluter man
dessa punkter, blir exponenten 4,15, och de
kvarvarande punkterna ansluta sig åtskilligt bättre till
motsvarande medellinje, inlagd streckad.
Innebörden i effektvärderingskurvan är, att man
begagnar årsenergien såsom ett genomsnittsmått på
energien under högbelastningstimmarna. Ett säkrare
mått vore givetvis vintèrhalvårets energi.
Motsvarande samband mellan utnyttningsfaktor och
effekt-värderingsfaktor framgår av följande tabell samt
fig. 7. Medellinjens exponent är 3,2. Punkterna
ansluta sig nu bättre till denna.
Abonnent Ar uf
Väddö e. d. f..............1935—38 0,32 0,73
Järfälla e. d. f..............1935—38 0,35 0,82
Dalarö e. d. f..............1936—38 0,31 0,58
Värmdö e. d. f..............1936—38 0,34 0,58
Fresta elverk ..............1937 0,35 0,72
Sigtuna ..........................1937—38 0,40 0,85
Västerhaninge e. d. f. 1935 och 38 0,40 0,80
Rydbo e. d. f..................1935—37 0,42 0,83
Trollhättan ..................1935—37 0,51 0,94
Sv. yllekoncernen ... 1936 0,53 0,92
Vänersborg ..................1935—37 0,56 0,91
Det erhållna resultatet är naturligtvis icke något
bevis för att den form på effektvärderingskurvan, som
antagits, är riktig. Man kan dock påstå, att det i
varje fall icke motsäger detta antagande.
Analys av Centralblockets belastning.
I samband med en taxeutredning infordrades för
ett par år sedan detaljuppgifter om samtliga
Vattenfallsstyrelsens abonnenter för år 1937. Jag begagna-
1 mars 1941
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
