Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
de detta tillfälle genomföra en analys av belastningen
iiiom Centralblocket med avseende på förluster och
effektsammanlagring.
Leveranserna indelades —• om man bortser från
ëii del praktiskt tämligen betydelselösa fall med
överhoppade överföringsled — i följande
leveransklasser, nämligen
1 a. Primärstationsleveranser.
Ib. Stam- och primärlinjeleveranser,
2. Sekundärstationsleveranser.
3. Sekundärlinjeleveranser.
4. Tertiärstationsleveranser.
Det kan ha sitt intresse att konstatera energiens
fördelning på dessa klasser. Den är följande.
1 a. Primärstationsleveranser .... 561 mill. kWh
1 b. Stam- och primär linjeleveranser 94 „ „
2. Sekundärstationsleveranser . . 742 „ „
3. Sekundärlinjeleveranser ..........311 „ „
4. Tertiärstationsleveranser, .... 123 „ „
— Speciella leveransklasser..... 23 „ „
1 854 mill. kWh1
Det gällde först att bestämma kopparförlusterna.
Detta kan endast ske genom passning. Efter
från-dragande av transformatorernas tomgångsförluster
framkommo följande förlustfaktorer för de olika
överföringsleden, avseende energien:
Stam- och primärlinjer..............................................1,13
Sekundärstationerna ..................................................1,01
Sekundärlinjerna........................................................1,05
Tertiärstationerna ......................................................1,02
För omräkning av effekterna från resp.
leveransklasser till primärstatßnerna fastställdes alltså [-följande-] {+föl-
jande+} förlustfaktorer.
1 a. Primärstationsleveranser ................................1,00
1 b. Stam- och primärlinjeleveranser....................1,13
2. Sekundärstationsleveranser ............................1,14
3. Sekundärlinjeleveranser ..................................1,20
4. Tertiärstationsleveranser ...................1,22
Det är givet, att effektförlustfaktorerna äro större.
Om man trots detta för enkelhetens skull räknar med
samma förlustfaktorer för effekten som för energien,
så är ett medvetet fel begånget, men detta kommer
endast att resultera i en något för högt liggande
effektvärderingskurva. En del av effektförlusterna
ligga alltså i denna.
Analysen avsåg närmast ett studium av de
normala leveranserna av prima årskraft med avskiljande
av säsong- och nattkraft, sekundakraft, frivillig kraft
osv., här med ett gemensamt namn kallade
utfyllnadskraft. För en del av dessa voro timvärdena
kända, och avskiljandet var i dessa fall lätt att göra.
I vissa fall kunde avskiljandet ske uppskattningsvis
med tillräcklig noggrannhet.
I andra fall åter.— exempelvis i fråga om
avkopp-lingsbar toppkraft — känner man icke timvärdena
i Anm. Centralblocket omfattar här endast distributionen
söder om Västerås och Älvkarleby, varför siffran ej exakt
stämmer med den officiella statistikens siffra. Dessutom har
en specialleverans från början uteslutits.
och har svårt att göra ën uppskattning. Å andra
sidan kan sådan kraft — i den mån den ej varit
avkopplad — anses hava fungerat såsom prima
års-kraft och behandlas tills vidare såsom sådan.
Dylika leveranser sammanfördes med den prima
årskraften under benämning reguljär kraft, medan
resten av utfyllnadsleveranserna — vilkas timvärden
alltså voro kända eller kunde uppskattas —
benämndes irreguljär kraft. Detta var en hjälpindelning,
avsedd att övergivas så snart den gjort sin tjänst, vilket
har skett, när man med dess hjälp kommit fram till
den effektvärderingskurva, som är ett uttryck för
effektsammanlagringen. Denna effektvärderingskurva
kan därefter i och för rekonstruktion av primakraften
tillämpas på enbart leveranser av prima årskraft, i
varje fall utan större fel.
Toppbelastningen utgjorde sagda år —■ efter någon
idealisering av spetsen — 363 MW. Efter avskiljande
av de irreguljära leveranserna, omräknade till
kraftstationerna, sjönk spetsen till 294 MW. Efter
ytterligare avdrag av tomgångsförlusterna inkl. därpå
belöpande kopparförluster blev återstoden 289 MW.
Denna siffra inkluderar leveranserna till SJ, vilka
av lätt insedda skäl ha speciellt gynnsamma
samman-lagringsegenskaper och därför måste avskiljas.
Återstoden utgjorde 235 MW. Denna sammanlagrade
effekt motsvarar sålunda "allmän reguljär kraft".
Dessa allmänna reguljära kraftleveranser indelades
nu i utnyttningsklasser med intervall om 500 tim.,
varefter förlusttillägg gjordes med mot resp.
leveransklasser svarande, ovan angivna procentsatser.
Resultatet framgår av följande tabell.
Utn. klass Osammanlagrad effektsumma i
kraftstationerna, kW Genomsnittlig
utnyttnings-faktor
0— 500 ............... 4 600 0,04
500 1 000 ............... 8 800 0,09
1 000—1 500 ............... 18 800 0,15
1 500 2 000 ............... 27 300 0,21
2 000—2 500 ............... 32 300 0,26
2 500—3 000 ............... 26 300 0,31
3 000—3 500 ............... 34 100 0,38
3 500—4 000 ............... 23 300 0,42
4 000 4 500 ............... 17 100 0,47
4 500—5 000 ............... 3 500 0,54
5 000—5 500 ............... 10 900 0,60
5 500—6 000 ............... 13 900 0,65
6 ooo—6 500 ............... 9 900 0,71
6 500—7 000 ............... 30 500 0,75
7 000—7500 ................ 21 000 0,81
7 500—8 000 ............... 2 400 0,89
8 000—8 500 ............... 4 100 0,93
8 500—8 760 ............... 8 700 1,00
Därefter kunde följande ekvation uppställas:
4 600 [1 — (1 — 0,04)*] + 8 800 [1 — (0,09) *] +.....+
+ 4 100 [1 — (1 — 0,93)* ] + 8 700 = 235 000
varefter exponenten x genom passning kunde
bestämmas till
x = 3,61.
Det gällde därefter att rekonstruera
primabelastningen med avskiljande av de utfyllnadsleveranser,
som bredvid primakraftleveranserna ingingo i
gruppen "reguljär kraft". Därvid tillämpades formeln
f— 1 — (1 — uf fil
40
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
