Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
O /O 20 JO u 40’
Fig. 3. Total effektfaktor för p = 3, bortsett från
magnetiseringsströmmens inflytande, som funktion
av överlappningsvinkeln vid olika styrvinklar. De
med "a" markerade linjerna utgöra
toleransgränserna föi’ normernas överslagsvärde.
Fig. 4. Total effektfaktor för p = 6, bortsett från
magnetiseringsströmmens inflytande, som funktion
av överlappningsvinkeln vid olika styrvinklar. De
med "a" markerade linjerna utgöra
toleransgränserna för normernas överslagsvärde.
Beteckna vi med P och Q aktiv resp. reaktiv
effekt, till vilken senare kommer
magnetiserings-effekten Q m samt övertonseffekten med Q 0, så
gäller
/* =
\
1
1
Qo2
+ ( Q + QJ*
(20)
Vi insätta häri de förut beräknade uttrycken och
erhålla
och
Q:
^W1___1 )
\†po- eos V 10/
eos2 (px
Härur erhålles vidare
h =
1
\
1
(21)
(22)
23)
COSfpj
V eos <p10)
’\fk0-Den totala effektfaktorii, som erhålles, om vi
inräkna magnetiseringsströmmen. blir därmed
†P = fk • eos cpl æ fk0 ■ eos (ft (24)
vilket är det i normförslaget givna värdet.
Observera att formel (23), som är den riktiga, ger högre
värden på fk än formel (24), och att normförslagets
överslagsvärden ftro baserade på beräkningar, där
formel (23) använts.
Normförslagets överslagsvärilen för
magnetiserings-strömmens inflytande på effektfaktorerna.
Vid beräkning av de tidigare behandlade
effekt-faktorerna, där hänsyn ej har tagits till
magnetiseringsströmmen, har man utgått ifrån, att den största
förekommande överlappningen är u ~ 30°, och
överslagsvärdena äro valda så, att deras undre
toleransgräns motsvarar detta ytterlighetsvärde på över-
lappningen (se fig. 2, 3 och 4). I fortsättningen
utgå vi från en likriktare, som arbetar med denna
största förekommande överlappning, vilket
motsvarar ett värde på sx av 6,7 %. Uppskatta vi ohmska
spänningsfall och variationen i ljusbågsspänningsfall
till ett sammanlagt belopp, motsvarande minst 2,3 %,
erhålla vi en likriktare med ett totalt spänningsfall
av 9 %, vilket är det i normförslaget angivna
gränsfallet för beräkningarnas giltighet. Denna likriktare
har sålunda ett maximalt induktivt spänningsfall av
6,7 %, vilket vi taga till utgångspunkt för följande
resonemang.
Beräkna vi enligt ovanstående formler de exakta
värdena av effektfaktorerna för denna likriktare som
funktion av värdet på k enligt ekv. (9) erhålles linjen
b i fig. 5 för fasfaktorn och linjerna b3 och i fig. 6
för total effektfaktor vid’ p == 3 resp. 6. En viss
punkt på denna linje motsvarar tydligen en bestämd
magnetiseringsström och en bestämd belastning av
likriktaren, nämligen den belastning, som ger 30°
överlappning. Utgå vi från en punkt på denna
Fig’. 5. Fasfaktor för ostyrd likriktare som
funktion av k. b = likriktare med 30°
överlappning. a en punkt med normala data för
fullast, c normförslagets överslagsvärde som
funktion av magnetiseringsströmmens storlek
i relation till märkströmmen. 6 utgör dess-
utom undre toleransgräns till c.
44
1 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
