Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. X. Fyren
Krongrundet
under
byggnadstiden.
magnetisering av järnkärnan induceras i
sekundärlindningen en utpräglad tredje överton till nätfrekvensen.
Nautofonen med avstämningskondensator m. m. är
inlänkad i sekundärlindningen och kortslutes i pauserna
mellan ljudstötarna av en kontaktor. Denna
fjärr-manövreras av en för bäda fyrarna gemensam
impulsgivare vid lotsstationen, varifrftn hela
mistsignalutrust-ningen även kan till- och frånkopplas alltefter behovet
av mistsignalering. Nautofonen på Skansgrundet, som
ligger strax söder om Kalmar, är försedd med
ljudskärmar, som rikta ljudet i företrädesvis sydlig
riktning, varigenom alltför stora akustiska obehag i
staden äro förebyggda.
De båda nya fyrarna ingå i ett stort
utbyggnads-program för fyrbelysningen i Kalmarsund. Redan år
1939 färdigställdes sålunda två mindre fyrar med
aga-Ijus vid rännans mellersta del, och inom kort torde
den femte och sista fyren, placerad vid Kalmar
hamninlopp, kunna träda i funktion. Denna sistnämnda fyr
uppföres av staden medan de övriga äro anordnade av
lotsverket. Tack vare dessa fem fyrar kunna ej
mindre än’nio av de tolv ]ysbojar, som förut utmärkt
farleden genom djuprännan, indragas, en stor fördel på
grund av bojarnas stora underhållskostnader och
emedan de i regel icke kunnat hållas utlagda på sina
stationer under den tid höst och vår, då den skulle varit
till den största nyttan för sjöfarten. Därjämte har
den bemannade fyren Grimskär strax intill
Skansgrundet samt några provisoriska fyrlyktor i närheten av
djuprännan kunnat nedläggas. g.
Föreningsmeddelanden
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, sammanträdde den 17
januari under ordförandeskap av tekn. dr Ivar Herlitz.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos civilingenjörerna Yngve Rapp och Ragnar
Ståle-mark.
I föreningen inträdde genom anmälan
civilingenjör Nils Weibull och genom inval professor Manne
Siegbahn, direktör Carl Sandelin, civilingenjörerna
Curt Plöen, Erik Hartvig, Nils Lundin och Fredrik Nils
Ydén.
Professor E. O. Löfgren redogjorde i ett intressant
föredrag för "De elektroakustiska omformarnas teori".
Han påpekade, att man redan tidigt funnit analogier
mellan mekaniska och elektriska problem. Tidigare
begagnade man sig av dessa samband huvudsakligen
för att behandla elektriska problem enligt mekanikens
kända lagar men numera är omvända förhållandet
det vanligare. Talaren visade därefter huru
ekvationssystem med fyrpoler, som innefatta såväl
elektriska som mekaniska storheter, kunna uppställas i
analogi med de för rent elektriska kretsar gällande.
Föredragshållaren visade vidare cle fiktiva
elektriska kretsar, som av dessa formler kunna härledas
för elektromagnetiska, elektrodynamiska,
elektrostatiska och piezoelektriska system och lämnade med
hjälp av dessa analogier en intressant översikt över
sambandet mellan verkningsgrad och bandbredd hos
elektrodynamiska högtalare samt en överskådlig
framställning av kristallernas funktion som smala
bandfilter.
På föredraget följde en kort diskussion med inlägg
av professor E. Velander, som efterlyste moderna
mätningar angående människoörats akustiska impedans,
och civilingenjör Dahlstedt, som hänvisade till att
Békésy bestämt denna till 41 ohm. Professor Löfgren
påpekade härtill, att belastningen kommer från
mel-lanörats ben. Hörselgången är så kort, att den blott
för höga frekvenser kan betraktas som en ledning.
Sammanträdet slutade så med sedvanlig supé med
mycket god anslutning.
Sbcj.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll den 7 februari ett
fulltaligt besökt sammanträde under ledning av
föreningens ordförande tekn. dr Ivar Herlitz.
Till justeringsmän för dagens protokoll valdes
professor E. O. Löfgren och överingenjör H. Thorelli.
I föreningen inträdde genom anmälan civilingenjör
Gösta Hammarson.
"Tillverkning av elektronrör" demonstrerades
därefter av ingenjör A. Schleiäian-Jensen". Efter en
allmän orientering beträffande de faktorer, som påverka
ett elektronrörs elektriska data visade ing. Jensen,
hur man är i stånd att matematiskt bestämma de
relativa fel, som härröra från avvikelser från de
beräknade dimensionerna hos olika detaljer i
elektroduppbyggnaden. Auditoriet fick härvid en god uppfattning
om den minutiösa noggrannhet som fordras vid
framställning av elektronrör. Med en svit mycket
instruktiva bilder visade föredragshållaren därefter exempel
dels från utlandet, dels från A.-b. Svenska
elektron-rörs fabrik, huru man i praktiken utför detta preci
sionsarbete. Man fick i detalj tillfälle följa
elektrodframställning, montering, utpumpning, inbränning etc.,
dvs. hela proceduren fram till det färdiga
elektronröret.
Under stort bifall tackade ordföranden
föredragshållaren och framhöll det glädjande i att vi inom
landet nu fått igång en tillverkning, som tidigare ei
ansetts lämpad för våra begränsade förhållanden.
Efter en kort diskussion, vari yttrade sig hrr
Lenning, Plöen och föredragshållaren beträffande
utförandet av elektronrörens pumpning, slutade
sammanträdet med supé och samkväm.
Ceremonimästaren fick därvid tillfälle att
ytterligare en gång tacka föredragshållaren på traditionellt
teknologiskt sätt.
Sig.
48
1 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
