- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Elektroteknik /
51

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

geometriska data för den välkända trioden 6J5G äro
av följande storlek.

Ep = 250 V
Eg = — 8 V
e„ = 3,7 V
ey = 0,9 V
i0 = 9 mA
ju = 20

ng — 17,o vpc

o^ — O.oi cm

Pg = 0,i7 cm2

ry = 0,095 cm

rk = 0,o55 cm



V

2,2

(—)

\ngl

(e)-1’

= -0,3

fi

V

V

H

= -3,9

(a-"

= 2,5



Även här äro förutsättningarna att F„

E,

9’

Ep uppfyllda.



Förhållandet mellan procentuella

och

skall därnäst behandlas.

ändringar av i0
Genom att gå via er få vi på liknande sätt som ovan
fram, att en procentuell ändring på 1 av
mot en procentuell ändring på —3$ av i0. Vi

ha

här förutsatt, att fi ii)

E„, E„

rk, qy och ly

äro konstanta. Detta är riktigt med undantag för ß.
En ändring av ey medför nämligen en ändring av ß.
Vi få därför även undersöka, hur procentuella
ändringar av i0 förhålla sig till procentuella ändringar av
under hänsynstagande till variationen av ß med
Vi få att ^-funktionen av iJrY med hänsyn till [i
blir lika med 2,9. Förutsatt är här, att em Eg, Ep,

rk, q och l äro konstanta, och detta är

■y,

na

fallet med undantag för i0 i ry I — I. Vederbörlig hänsyn

härtill har emellertid redan tagits ovan vid
behandlingen av 7] | 0 . De två uttrycken för ^-funktionen

av i0jry adderas och vi få, att den totala procentuella
variationen av i0 för en procentuell ändring på 1

av ry blir —0,4.

Vi uträkna de olika ^-funktionerna för dessa värden
och få följande approximativa värden:



v

= -0,1

Dessa resultat skola vi nu använda för att undersöka
förhållandet mellan en given tolerans för i0 och
gallrets geometriska toleranser. Först finna vi den
till-låtna procentuella ändringen av i0 för en given
procentuell ändring av ng. Vi ha emellertid icke ovan
någon ^-funktion, som direkt ger oss detta förhållande.
Däremot se vi, att en procentuell ändring av ß med 1
ger en procentuell ändring av i0 med —3,9 och
dessutom se vi, att en procentuell ändring på 1 av ng ger
oss en procentuell ändring av 2,2 på ß. Multiplicera
vi de två funktionerna, få vi att en procentuell
ändring av ng med 1 ger oss en procentuell ändring
av — 8,6 på ia.

Det är i de angivna ^-funktionerna förutsatt, att
Fg, dg, ey, e„, Eg, Ep äro konstanta och dessa
förutsättningar äro uppfyllda för ändringar av ng. På
liknande sätt få vi, att en procentuell ändring av 1
på dg ger oss en procentuell ändring av —4,7 på i0.

Det ä.r intressant att lägga märke till, att de
procentuella variationerna av i0 och ry med hänsyn till
ey och de procentuella variationerna av i„ oc!i ry
för ß i viss mån utjämna varandra. I vilken mån
detta är fallet, beror uteslutande på rörets geometri.
Amerikanarna bruka vanligen konstruera sina rör
Så, äittj de nämnda procentuella variationerna
såvitt möjligt upphäva varandra. Variationerna av
i0 för små ändringar av r bli därvid lägst. Rören
kunna följaktligen byggas med jämnare elektriska
data för en given tolerans på ry och dessutom får
man minskad känslighet för mikrofonverkan i röret,
i det mikrofonverkan mycket ofta direkt härrör från
ändringar av ry. Kraven på att den totala
procentuella ändringen av i0 för en given ändring av ry
skall vara så liten som möjligt medför emellertid, att
man får placera gallret i ett område mellan katoden
och anoden, där brantheten är relativt liten
(förstärkningsfaktorn däremot hög). Detta förklarar att de
amerikanska rören vanligen ha mindre branthet än
de europeiska rörtyperna.

Geometrisk toleranssättning.

Det skall nu visas, hur vi med ledning av de
funna värdena för våra funktioner för en given
tilllåten anodströmsvariation toleranssätta gallrets
geometri. Låt oss säga, att det är föreskrivet, att röret
skall fabriceras med en anodström på 9,0 mA ± 10 %.
Vi omnämnde i början, att man genom ytterst
noggrant urval och rening av de använda råmaterialen
och dessutom genom en minutiös noggrannhet i
rörets pumpning och inbränning kunna hålla
toleranserna för rörets anodström inom ca ±4 %. De
resterande 6 % få vi då fördela över rörets
geometriska anordning. Variationer kunna här uppstå
dels i de föreskrivna måtten för anoden, gallret,
katoden, och dels genom förskjutningar av dessa i
förhållande till varandra. Erfarenheten visar, att
variationerna i gallret och de övriga geometriska
variationerna i röret bidraga ungefär lika mycket till
variationerna i rörets anodström. Vi måste därför
bygga vårt galler sålunda, att det ger anledning till
variationerna i anodströmmen på max. ±3 %.
Gallret bestämmes geometriskt av ng, dg och ry och om
vi gå ut från att dessa 3 värden skola avspeglas lika
mycket i den tillåtna toleransen för gallrets
geometriska dimensioner, få vi, att var och en av
storlekarna högst får bidra med ±1 %. Detta betyder
enligt ^-funktionerna, att ng skall vara 17,0 varv
per cm ± 0,12 % eller (17,0 ± 0,02) varv per cm. Lika-

5 april 1941

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941e/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free