- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Elektroteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Termisk Tidskrift

58

5 april 1941

Fig. 19. Exempel på inbränningsbord. Fig. 20. Rörmätbrygga för dynamiska mätningar.

Fig. 18. En pumpserie i drift. I mitten av bilden ses socklingen.

delse med vakuumpumpar, som nedbringa trycket i
röret till ca 10—° mm Hg. Under pumpningen
passerar röret först en värmeugn, som bl. a. medverkar till
att avlägsna okluderad luft och vattenånga från
rörets inre. Ugnarna ses tydligt på högra framsidan
av pumpautomaterna. Efter att ha passerat ugnen
komma rören fram till ett system av spolar (fig. 16),
som ingår i svängningskretsen för en kraftig
hög-frekvensoscillator. På grund av virvelströmmar i
rörens elektroder uppvärmas dessa till glödgning och
därvid avgives luft, som bortpumpas.

Även rörets katod behandlas under pumpningen.
Genomföringstrådarna fastsättas i de på fig. 16
synliga klämmorna, som stå i elektrisk förbindelse med
en strömtavla, varifrån strömmen genom rörens
katod- eller upphettningstråd kan regleras efter
bestämda regler. Katodkemikalierna ombildas under
den åstadkomna uppvärmningen till oxider, och de
utvecklade gaserna bortpumpas.

Till vänster på fig. 16 synes en spole, som är
något mindre än de övriga spolarna. Denna spole
är kopplad på en egen högfrekvensoscillator och

strömmen genom den kan sålunda
varieras för sig. Spolen tjänar till
uppvärmning och därmed förångning av
rörets "getter" som oftast bestå av
aluminium, magnesium och barium.
Det förångade gettermaterialet slår sig
som en spegel ned på rörkolvens insida
ocli binder de sista luftresterna i röret.
Röret är då färdigt för avsmältning från
pumpen, vilket naturligtvis försiggår
automatiskt.

Fig. 17 visar pumpautomaten från en
annan synvinkel. Vakuumpumparna äro
synliga i förgrunden till vänster.
Därefter kommer till höger instrumenttavlan
för reglering av katodtemp era turen
under pumpningen, och längst till höger
ha vi den ena av de två
högfrekvens-oscillatorerna.

Från pumpningen föras rören till
socklingen (mittpartiet av fig. 18,
som visar pumpserien i drift), där
genomföringstrådarna fastlödas i den
påsatta sockelns stift.

Efter denna procedur se rören ut att vara
färdig-tillverkade, men ännu kräves en inbränning av rören
för att få till stånd den tidigare omtalade
barium-cirkulationen i katodskiktet. Bariumcirkulationen
ger oss det tunna laget av fritt barium (eller strontium
eller kalcium eller flera av dessa metaller) på
oxidbeläggningens yta, som är nödvändigt för uppnåendet
av goda emissionsegenskaper. Inbränningen
företages efter noga utprovade katod-, anod- och
galler-belastningsschema på inbränningsbord, som kunna
vara utförda i enlighet med fig. 19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941e/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free