Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Kontroll av rörens elektriska egenskaper.
Rören äro nu äntligen färdiga för noggranna
dynamiska och statiska mätningar av de elektriska
egenskaperna. Fig. 20 visar en mätbrygga, som försedd
med känsliga precisionsinstrument användes för
några av dessa mätningar. Som en ytterligare
kontroll uttages en viss procentdel av de provade rören
för ännu mera noggranna och mera omfattande
provningar, som avslutas med en kontroll av rörens
livslängd.
För detta sista ändamål användes apparaten, som
synes på fig. 21. Rören stå här under normal
belastning dygnet runt. En gång varje timme brytas
spänningarna till rören några minuter för att möjliggöra
hänsynstagande till verkningarna av de mekaniska
påfrestningar, som förorsakas av ofta förekommande
elektroduppvärmning och avkylning — motsvarande
drift och frånkoppling av en radioapparat. Med
vissa tidsmellanrum kontrolleras rörens elektriska
data.
Fig. 21. Anläggning för provning av de färdiga rörens
livslängd.
Adhesion och adhesion.
Av J. OTTOSSON.
Med anledning av civilingenjör O.
Åkermans artikel i häft. 9 och 11 år 1940,
"Svenska bidrag till utvecklingen av utrustningar
för enfaslok", har byråingenjör J. Ottosson
insänt en artikel under ovanstående rubrik.
Denna artikel har under hand på begäran
tillställts ing. Åkerman, som med anledning
härav utarbetat ett svaromål, vilket i sin tur
föranlett ett genmäle från ing. Ottossons
sida samt ett ytterligare bemötande från ing.
Åkerman. Handlingarna i målet äro
beklagligt nog så pass omfattande, att läsekretsen
sannolikt får det svårt att orientera sig betr.
kärnfrågorna i diskussionen. Med anledning
härav må upplysningsvis meddelas följande.
I Teknisk tidskrift 1939, allm. avd., sid. 305,
publicerade överinspektör O. Bager och byråingenjör J. Ottosson
en artikel "Bidrag till frågan om elektroloks
adliesions-förhdllanden". Artikelns syfte var i huvudsak att
diskutera adhesionsförhällandena vid ramverkslok, alternativt
utförda med fria motordrivna axlar (enkelaxeldrift) -—
som i stor utsträckning funnit användning i Tyskland
och Schweiz — eller med kopplade axlar, i
överensstämmelse med det utförande som valts för S. J. äldre
normaltyp av snälltågslok. Frågan var aktuell med anledning
av föreliggande planer på anskaffning jämväl för S. J.
räkning av ramverkslok med enkelaxeldrift. I syfte att
få underlag för bedömning av adhesionsförhällandena vid
de båda typerna hade bl. a. utförts försök dels med S. J.
koppelstångslok, dels — enär ramverkslok med
enkelaxeldrift ej stodo till förfogande — med ett lok av boggityp
från Göteborg—Borås jvg. Då dessa loktyper voro vitt
Skiljaktiga i fråga om byggnadssätt, måste självfallet för
renodlande av försöksresultaten först inverkan av dessa
olikheter elimineras, i den mån de låta sig beräkna.
Ing. Åkerman har i sin omfattande uppsats behandlat
en hel del spörsmål, nämligen dels adhesionsförhållanden
i allmänhet, dels bl. a. en metod för elektrisk
utbalansering av motoreffekterna efter de verkliga axeltrycken
som ersättning för den eljest vanliga utjämningen av
axeltryckens olikheter genom mekaniska
balansanordningar av skilda slag. Härunder har ing. Å. kritiserat
det av Bager och Ottosson tillämpade förfaringssättet
vid behandling av de refererade försöksresultaten. Det
synes emellertid tämligen tydligt, att resp. författare
avse olika saker. Medan Bager och Ottosson, som redan
nämnts, genom sina beräkningar och försök främst
avsett att få fram ett resultat tillämpligt på ramverkslok,
har ing. Åkerman gjort sina jämförelser generellt och
diskuterat såväl boggilok som vevstakslok utan direkt
syftning på detta problem. Det är nödvändigt att hålla
detta faktum i minne vid studiet av inläggen.
Ing. Ottossons här föreliggande uppsats behandlar
resultaten av vid S. J. utförda försök och kompletterar
därigenom ing. Åkermans mera teoretiska studie. I
uppsatsen framföres därjämte en del kritik mot ing.
Åkerman. Dennes svar har här införts, varemot den
efterföljande polemiken av utrymmesskäl måst uppskjutas till
ett senare nummer.
I den händelse utomstående fackmän önska uttala
sig, synes nödvändigt att lämna smådetaljer samt
verkliga eller föregivna missförstånd i den hittills förda
diskussionen åsido och i stället lägga upp vissa huvudlinjer.
Dessa kunna lämpligen identifieras med följande frågor:
1) Vad kan fastställas om adhesionsförhällandena vid
ramverkslok med kopplade resp. fria drivaxlar?
2) Hur ställa sig adhesionsförhällandena vid
boggilok av olika utföringsformer?
3) Vilka för- eller nackdelar erbjuder för sådana
lokomotiv mekanisk axeltrycksutjämning contra elektrisk
effekfbalansering ?
Red.
I en uppsats i september- och novembernumren 1940
av Teknisk tidskrift har ingenjör O. åkermän vid
Asea under titeln "Svenska bidrag till utvecklingen
av utrustningar för enfaslok" efter en allmän
orientering angående den inbyggda utrustningens
effektivitet relativt adhesionsförhållandena vid drivhjulen
5 april 1941
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
