Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Varvtal och moment som funktioner av
strömstyrkan vid 7,5 hk seriemotor. Fabrikat Asea.
endast kan kopplas till fulla batterispänningen, i
allmänhet vara mindre lämplig.
En enkel seriemotor, vilken alternativt kan
kopplas till hela eller halva batterispänningen eller en
dubbelkollektormotor, vilken kan serie- eller
parallellkopplas, ger principiellt samma ström- och
hastighetsförhållanden, men vid praktisk drift torde
dub-belkollektormotorn vara att föredraga. Vid
parallellkopplingen av batterihalvorna kunna nämligen
utjämningsströmmar uppkomma, om de båda halvorna
ej ha exakt samma polspänning, vilket lätt kan
inträffa vid batteriets åldring. Yid
dubbelkollektor-motorn kunna även flera kopplingssteg erhållas genom
parallell- och seriekoppling av ankar- resp.
fältlind-ningar var för sig.
Vid parallellkopplade batterihalvor blir vid
oförändrat moment den från batteriet uttagna strömmen
hälften och hastigheten något mindre än hälften av
resp. värden vid seriekopplade batterihalvor. Samma
blir förhållandet vid serie- resp. parallellkoppling av
dubbelkollektormotorer. Yid Aseas system med dubbla
motorer sjunker hastigheten vid seriekoppling endast
till ca 70 % av den hastighet, som erhålles med endast
huvudmotorn inkopplad. Samtidigt blir från
batteriet uttagen ström större än i de två föregående
fallen.
Förhållandet framgår av nedanstående tabell, som
anger moment, ström, varvtal och angiven effekt
för Aseas motor på 7j5i hk, kopplad dels till 80 resp.
40 volts batterispänning, dels i serie med den i
Aseas 1,5 tons vagn använda hjälpmotorn.
För beräkning av erforderlig energiåtgång kan man
räkna med följande ungefärliga verkningsgrader:
Transmission ..............................................85 %
Motor ............................................................85 %
Batteri ..........................................................70 %
Laddningsaggregat....................................70 %
Räknar man med ett rullningsmotstånd av 20 kg
per ton och ett procentuellt pålägg av 15 à 20 % för
starter och stigningar, blir med ovanstående
verkningsgrader totala energiförbrukningen per vagnkm
vid nu brukliga hastigheter följande:
Tabell 3.
Moment Ström Varvtal Effekt
kgm Amp. varv/inin. hk
Huvudmotorn 2,5 90 2 350 8,2
kopplad till 5 150 1 810 12,6
80 voit 10 257 1200 16,8
13 316 1 080 19,6
Huvudmotorn 2,5 2 X 45 1130 3,0
kopplad till 5 2X 75 820 5,7
40 voit 10 2 X 128,5 530 7,4
13 2 X 158 430 7,8
Huvudmotor + 2,5 69 1 575 5,5
hjälpmotor 5 105 1200 8,4
seriekopplade 10 172 900 13,5
till 80 voit 13 209 780 14,1
20 295 575 16,0
Fig-. 9. Effekt, ström och hastighet vid olika
stigning. Hastighet med full last på. horisontell väg:
25 km/tim. Bilens lastförmåga 1 500 kg.
86
Fig. 10. Effekt, ström och hastighet vid olika
stigning. Hastighet med full last på horisontell väg:
20 km/tim. Bilens lastförmåga: 3 000 kg.
3 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
