Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Med riktverkan förstår författaren uteslutande
di-rektivitet i jordytans plan; därav det något
överraskande påståendet, att en %-vågsledare saknar
riktverkan. Den karakteristiska ytan måste dock
betraktas vid kortvåg, ej blott en sektion därav.
Författaren använder den från Yagi härrörande
definitionen på "direktor", resp. "reflektor". Det är
sant, att summa reaktans är avgörande, men denna
kan mycket väl påverkas av ett avstämningselement;
den behöver icke nödvändigtvis bestämmas av ledarens
längd i förhållande till våglängden.
Det sista avsnittet om televisionsmottagaren kan
mycket väl läsas för sig som varande av största
intresset vid en orienterande skumning.
Den intressanta utvecklingen av
centralinstallationer, särskilt i Tyskland, borde komma mera till sin
rätt i kommande upplagor.
E. T. Glas.
Notiser
Atomkraft. Vetenskapsmännen arbeta sedan några
årtionden med att närmare klarlägga grundämnenas
uppbyggnad. Då och då kommer ett meddelande om
att man lyckats slå sönder ett grundämne. Ibland
frigöres härvid energi i avsevärda kvantiteter.
Referenterna i dagspressen bli då övertygade om att
atomkraften kan utnyttjas tekniskt inom kort. Detta är
alltför optimistiskt, men det finnes vissa möjligheter.
En översikt av frågans nuvarande läge kan därför vara
a,v intresse.
Den energi, med vars hjälp vi uppbyggt och driva
vår industri, är dels hydraulisk, dels kemisk. Det
sistnämnda slaget i fossil form är ju kolet och oljan.
När dessa brinna bildas andra kolföreningar och stora
energimängder frigöres. Ingen förändring i
atomkärnan hos kolet äger rum.
Om man kunde upplösa atomkärnan i sina
beståndsdelar, skulle man erhålla stora energimängder. För
att kunna tekniskt utnyttjas måste ett dylikt
atombränsle kunna ""brinna", dvs. när man igångsatt
upplösningen skall den kontinuerligt fortskrida med en
hastighet, som bör kunna regleras. Atomkärnan skall
alltså nörmalt vara stabil, men genom yttre
ingripande göras instabil.
Uran, det tyngsta grundämnet, har visat sig
lämpligt för försök inom detta område. Uran finns i ett
par isotoper med atomvikterna 238 och 235, kallade
U238 och U235. U238 är relativt stabil. Först efter
be-skjutning med neutroner med mycket hög energi
(millioner elektronvolt) uppträder instabilitet. U235
däremot blir lätt instabil. Här fordras blott neutroner
med låg energi motsvarande V 40 elektronvolt. När
kärnan i U235 går sönder utkastas 2 till 3 neutroner,
vilka i sin tur kunna åstadkomma sönderfallande av
flera kärnor. Det skulle alltså finnas möjligheter för
att U235. skulle kunna "brinna".
Nu är det emellertid tyvärr så att U238 och U23B i
vanligt uran förekomma i proportionerna 139 till 1.
Vanligt uran kan man därför inte få att "brinna", det
är som att bädda in några kolkorn i sand. Det är
mycket svårt att skilja de båda komponenterna från
varandra, eftersom skillnaden i atomvikt endast är
något mer än 1 %.
Jämföres U235 med kol finner man att vid
sönderdelningen av en atom av U235 en energimängd
motsvarande 2 • 108 elektronvolt frigöres och vid bränningen
av en atom kol 4 elektronvolt. Ta vi hänsyn till
skillnaden i atomvikt och utgå från uranoxid som
råmaterial finna vi att uran ger 17 000 ggr så mycket energi
som kol räknat per kg. Uranoxid kostar f. n. i U. S. A.
4 000 dollar per ton. Om vi inte räkna några
kostnader för att framställa U235, skulle kostnaden för den
nya atomkraften bli ungefär en tiondel av
kolkostnaden. Tyvärr kan man nu ej se några möjligheter att
på ett billigt sätt framställa U235. En mängd olika
forskare, bl. a. Krasny-Ergex och Grabe vid
Wenner-Grens stiftelse i Stockholm, arbeta på att få en något
så när effektiv framställningsmetod.
En fördel med U235 är att förbränningsprodukterna
äro mycket värdefulla. Man får ett 20-tal olika ämnen,
bland vilka särskilt märkes barium och närbesläktade
ämnen. Dessa äro konstlat radioaktiva och därigenom
synnerligen användbara.
Tyvärr publiceras troligen ej allting inom detta
område just nu, då det kan ha militär betydelse. Det
finnes givetvis en möjlighet att sönderfallandet av
U235 kan ske mycket snabbt. Man skulle då kunna
använda U235 för krigsbruk.
U235 kan för närvarande ej utnyttjas i tekniken.
Skall en prognos över möjligheterna för atomkraftens
användning försökas, så kanske den kan formuleras
på följande sätt. Studiet av U235 kommer att ge många
uppslag och klargöra stabilitetsförhållandena inom
atomkärnorna. På grundval härav kan kanske en
atomkärna av något vanligt förekommande ämne med
principiellt samma egenskaper som U235 upptäckas.
Vissa förutsättningar för en teknisk användning skulle
då föreligga.
(Fink, Electronics, July 1940.)
K. h.
General Kadio Co., 30 State Street, Cambridge A,
Mass., U. S. A., är ett framförallt av hrr radiotekniker
men även av många laboratorie- och
verkstadsingenjörer inom andra teknikens områden välkänt företag, vars
produkter utgöras av högklassiga elektriska
mätinstrument och -utrustningar, kontrollapparater och normaler
av de mest skilda slag. I första hand äro dessa
avsedda att finna avsättning inom radioteknisk industri och
verksamhet, men många exempel finnas på mera
vidsträckt användning härav, ej blott på kraftteknikens fält
utan även inom mekanisk, kemisk, textilindustri m. m.
Firman har nyligen firat minnet av sin 25-åriga
tillvaro, varför vi samtidigt med en försenad honnör till
jubileet vilja referera några avsnitt ur jubileumsnumret av
"The General Kadio Experimenter", företagets lilla
trevliga månadspublikation, vilket nummer helt ägnats åt
en redogörelse för firmans organisation och arbetssätt.
GR är jämfört med rundradioindustrier o. d. ett litet
företag: sammanlagda antalet tjänstemän och arbetare
utgör blott 215. Administrationen är i flera avseenden
anmärkningsvärd. I avsikt att så långt möjligt ge plats
för individuellt initiativ och arbete har man sålunda
lagt företagets ledning i händerna på olika kommittéer,
sammansatta av de dugligaste tjänstemännen. Sålunda
märkes en förvaltningskommitté, en
planeringskommitté för de stora utvecklingslinjerna och en
konstruktionskommitté.
Den laboratoriemässiga utformningen av varje ny
apparattyp anförtros åt någon av
laboratorieingenjörerna, av vilka var och en disponerar ett eget laboratorium
och en eller flera assistenter.
Produktionen omfattar något över 500
katalognummer, från enkla strömbrytare till
frekvensnormalutrust-ningar i prisklassen 2 500 dollar. Frånsett
apparatdetaljer — strömbrytare, rattar o. d. — är försäljningen
tämligen begränsad. En instrumenttyp tillverkas under sin
"livstid" i sammanlagt blott 200—2 000 exemplar; varje
tillverkningsserie omfattar 10—200 apparater. En enda
apparattyp tillåtes aldrig omfatta större andel än 10 %
av årsproduktionen.
Man har alltid försökt att få de olika exemplaren av
varje apparattyp så inbördas lika som möjligt i syfte
90
3 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
