- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Elektroteknik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Föreningsmeddela nd en

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, sammanträdde den 4 april
under ordförandeskap av civilingenjör T. A. Lttndeix.

Sedan civilingenjörerna G. Gerdhem och E.
Lundgren utsetts att justera dagens protokoll överlämnades
ordet at civilingenjör åkic Stranden, som redogjorde
för "Nyare principer Jör placering av våra större
telefonautomatstationer".

Det kan ju förefalla paradoxalt, att man nu inom
telegrafverket sysselsätter sig med planeringsarbeten
för automatstationer som för länge sedan äro
färdig-automatiserade. Emellertid pågå f. n. i Stockholm och
Göteborg omfattande ombyggnadsarbeten, som avse
dels en utökning av nummerserierna, dels en
förberedelse till fortsatt utvidgning av automatiseringen.

Den första större automatstationen i Stockholm
beställdes 1921. Därefter genomfördes
automatiseringen successivt för stadens centrala delar till år 1938.
Antalet 10 00O-stationer (dvs. enheter om 20 stycken
500-väljare) var då 19 och ytterligare några voro
under planering. Automatiseringen av förortsområdena
började 1933. Vid en undersökning, som företogs år
1938 för att utröna möjligheter för en mera
omfattande automatisering, visade det sig att
nummerreserverna voro knappare än vad som från början antagits,
beroende på en icke förutsedd stegring i
abonnentantalet.

Såsom systemet nu är uppbyggt finnas följande
kombinationsvillkor för abonnentnummerserierna.

1) Abonnentnummer med låg andra siffra (1 t. o. m.
4) återfinnas endast i 10 000-stationer, som ha direkta
ledningar från första gruppväljarsteget. Endast
siffrorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 få förekomma som första
siffra i abonnentnumret.

2) Två grupper av stationer med hög andra siffra
(5 eller högre) finnas, nämligen a) stationer med 1,
2, 3, 4, 5 och 6 som första siffra, b) stationer med
7, 8 eller 9 såsom första siffra.

3) Av nummerserierna med låg andra siffra kunna
endast 22 av de 30 möjliga kombinationerna användas.

4) Varje kombination mellan första och andra
siffran, som återfinnes såsom stationsnummer i någon av
grupperna med hög andra siffra, måste ha en
motsvarighet inom gruppen med låg andra siffra.

5) Direkta ledningar (genvägstrafik) mellan
förortsstationer kunna endast förekomma, om
abonnentnumren för stationerna ha samma första siffra.

Som exempel på vad dessa tvångsvillkor innebära
må anföras följande. För Äppelviken användes
siffer-kombinationen 25 som stationsnummer och 26 för de
sista utökningarna. Sundbyberg har 28 och Råsunda
27. Mellan dessa stationer kan alltså genvägstrafik
enligt ovan angivet villkor ordnas. Av nummerserien
med 2 som första siffra och hög andra siffra återstår
nu endast 29. För att denna sifferkombination skall
kunna användas måste enligt vad som sagts
siffer-kombinationen 24 finnas i serien för
innerstadsstationerna. Så är emellertid icke fallet och
nummerserien kan därför icke användas. När det gällde att
bestämma stationssiffrorna för Ängby, var det därför
ej möjligt åstadkomma en sådan kombination, att
genvägstrafik kunde ordnas till Äppelviken enligt den
tidigare planeringen.

Det blev dock möjligt att genom införande av en
helt ny typ av register bemästra dylika svårigheter.
Efter grundliga studier över problemen framkom
nämligen en helt ny registerkonstruktion, i vilken de
tidigare maskindrivna väljarna ersatts av en
koordinat-väljare.

Det nya registret har utförts så, att det i första hand
kan ta emot ett sexsiffrigt abonnentnummer för den
lokala trafiken. Kombinationen mellan första och
andra siffran kan vara vilken som helst, utom sådana
sifferkombinationer som ha noll eller sju som första
siffra. Att nollan är undantagen beror på att en
sifferkombination måste reserveras för
namnanropstra-fiken. Enligt föreliggande planer skall i framtiden
sifferkombinationen 00 användas för detta ändamål.
För manuell närtrafik skall 08 användas i stället för
nuvarande 8 och för riksbeställningar 09 i stället för 9.

Genom dessa ändringar har den sex-siffriga
nummerserien fått 800 000 nummer disponibla, vilket bör
räcka ungefär 40 år framåt.

Siffran 7 är även undantagen från den sexsiffriga
nummerserien. Detta sammanhänger med planerna
på en utvidgning av automatiseringen. För att nå ett
rikstrafikområde på kortare avstånd från Stockholm
(t. e. Södertälje eller Gustavsberg) slår man ett
riktnummer med sjua som första siffra, varefter man får
ny summerton och tar abonnentnumret i vanlig
ordning.

I registerkonstruktionen har även förutsetts att man
skall kunna nå områden, som icke ha sjuan som
första siffra i riktnumret. Man skall dä sätta en nolla
framför riktnumret och f. ö. manipulera pä antytt sätt.
Registret kan ta emot sammanlagt upp till nio siffror.

För Göteborg gäller ungefär samma problem som
för Stockholm och även där har utbyte av register
skett. För övriga stationer med 500-väljare är
övergång till nya register ifrågasatt men ännu ej beslutad.
Det är ju blott vid de största stationerna, som frågan
om nummerserien har sådan dominerande betydelse.

Efter föredraget följde en livlig diskussion. Hrr
Thorelli och Rönnblom lyckönskade föredragshållaren
till den eleganta lösning av registerproblemet som han
presterat, överingenjör Thorelli hyste tvivel att
genvägstrafiken i en storstad hade någon större intensitet
mellan angränsande förortssamhällen. Gentemot detta
anförde föredragshållaren, att man vid planering av
telefonstationer inte alltid så noga vet var gränsen av
olika arter av bebyggelse kommer att gå, varför
behovet av genvägstrafik ej så lätt kan uppskattas. De
nya registren medge emellertid på enkelt sätt
ordnandet av genvägstrafik, oberoende av stationssiffrorna,
där sådan anses önskvärd.

På fråga av ing. Stålemark meddelade byrådirektör
Holmgren, att för impulsering över kablar sannolikt
tvåfrekvenssystem med 600 och 750 p/s komma att
användas.

Professor Sterky upptog till diskussion frågan om
möjligheten att införa bokstäver pius siffror för val
av abonnentnummer enligt amerikanskt mönster även
för nätgrupper. Samtliga talare i denna fråga — hrr
Holmgren, Stranden, Kåell och Kræpelien ansågo dock
att detta skulle medföra mycket besvärliga
konsekvenser. Mnemotekniskt skulle det dock icke komma att
innebära någon lättnad utan snarare tvärtom.

Slutligen meddelade byrädirektör Holmgren på
fråga av ordföranden, att vid senaste årsskiftet 48 %
av landets telefonapparater voro automatiserade. I
första hand har automatisering införts där den varit
ekonomiskt fördelaktig. Den fortgår med 2—3 % pr
år. Takten kan ökas endast om anordningarna kunna
förbilligas. Full hundraprocentig automatisering blir
nog aldrig uppnådd. Ungefär 6 000 stationer finnas,
av vilka 683 äro automatiserade. Något tusental av
de minsta kommer nog att förbli manuellt betjänade.

Sedan ordföranden tackat föredragshällaren och
diskussionsdeltagarna, avslutades sammanträdets
officiella del, varpå supé och samkväm följde.
Klubbmästaren passade därvid på att framföra kritik av
aftonens föredrag till auditoriets förtjusning. Sbg.

92

3 maj 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941e/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free