Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
HÄFTE 6 utgiven av svenska teknologföreningen 7 JUNI 1941
INNEHÅLL: Teknisk elektrokemi — en orientering, av Gösta Ängel. — Adhesion och adhesion (j.
Ottosson, Olov Åkerman, Rob. Edenius och j. Körner). ■— Litteratur. — Notiser. ■—- Föreningsmeddelanden.
Teknisk elektrokemi — en orientering.
Av GÖSTA ÄNGEL.1
översikt över de elektrokemiska förfarandena.
Den tekniska elektrokemien sysselsätter sig i
främsta rummet med den tekniska framställningen av
kemiska och metallurgiska produkter med hjälp av
elektrisk energi. Härvid utnyttjas vid de
elektrolytiska förfarandena den elektriska likströmmens
elektrolytiska verkningar vid passage genom
vattenlösningar eller smälta salter och vid de
elektroter-miska förfarandena strömmens värmeverkningar. Till
de elektrolytiska förfarandena hör även de
galvaniska, som avse att åstadkomma antingen en
yt-förädling genom metallbeläggning, oxidering,
polering eller betning eller också en avbildning eller
formgivning, t. e. vid tillverkning av klichéer,
grammofonplattor, rör, folier o. d.
Den tekniska elektrokemien sysslar även med den
gentemot elektrolysen omvända processen, nämligen
det tekniska utnyttjandet av kemiska reaktioner för
alstring av elektrisk energi i galvaniska element och
med magasineringen av elektrisk energi i
ackumulatorer.
Till ett gränsområde höra de elektrokinetiska
förfarandena. Som exempel härpå kan nämnas
avvattning och rening av kaolin och utfällning av kautschuk
genom elektrofores. Dessa förfaranden grunda sig
på, att ifrågavarande kolloidala partiklar
företrädesvis adsorbera anjoner, varigenom de bli negativt
laddade i förhållande till vätskan och i ett likströmsfält
vandra till anoden.
Tabell 1 innehåller en översikt över de för
närvarande industriellt använda elektrokemiska
förfarandena och energiförbrukningen vid desamma i
kWh per kg resp. m3 produkt. För att ge en
uppfattning om de olika processernas relativa betydelse
har samtidigt för de viktigaste av dessa angivits den
ungefärliga storleken av den totalt använda effekten
i världen enligt en uppskattning från år 1930 av
generaldirektör Aubert vid Norsk Hydro.- Tyvärr
finnes, såvitt bekant, ingen vederhäftig sammanställning
av detta slag av senare datum.
Enligt Aubert skulle den för elektrokemisk produk-
tion i anspråk tagna effekten ha stigit från ca 590 000
kW år 1913 till ca 2 885 000 kW år 1930. Han
framhåller, att dessa siffror äro mycket approximativa och
sannolikt för låga, då förbrukningen för en del
ändamål ej kunnat medtagas i saknad av uppgifter. Som
jämförelse kan nämnas, att professor J. Billiter1
uppskattat effektförbrukningen år 1930 enbart för de
viktigaste elektrolytiska produkterna till ca 1 530 000
kW mot av Aubert för samma ändamål beräknade
1 315 000 kW.
Enligt Auberts uppgifter för år 1930 dominera
aluminium och karbid inkl. kalkkväve som
energiförbrukare, i det dessa produkter ensamma svara för
hälften av energiförbrukningen. Därnäst komma
ferrolegeringar, väte och syre, zink, alkali och klor samt
salpetersyra.
Under de tio år, som gått sedan denna
uppskattning gjordes, har den elektrokemiska produktionen i
världen ökats högst betydligt. Om man räknar med
tillkomsten av en stor elektrokemisk industri i
Ryssland och stora nyanläggningar i Afrika, Australien
och Asien samt utvecklingen i de gamla
industriländerna, så förefaller det troligt, att den för elektro-
i J. Billiter, "Die neueren Fortschritte der teehnlschen
Elektrolysen Halle, 1930, sid. 2.
1 Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 25 april 1941.
2 Axel Ar hert, "Den elektrokjemiske industri i Norge",
Oslo, 1930.
1930 31 32 33 34 35 36 37 38
Fig. 1. Världsproduktionen av aluminium och elektrolytzink.
5 juli 1941
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
