Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 4. Sveriges produktion av elektrokemiska produkter.
1934 1938
Ton 1 000 kr. Ton 1 000 kr.
Elektrotackjärn ............................................ 62 918 4 789 67 846 7 170
Elektrostål ................................................ 164 599 34 584 226 246 59 815
Summa järn och stål 227 517 39 373 294 092 66 985
Guld ...................................................... 7,8 33 400 6,2 27 081
Silver ..................................................... 16,2 1000 20,o 1099
Koppar .................................................... 4 597 2 942 7 147 6 278
Aluminium ................................................ 285 540 1 892 3 620
Ferrolegeringar ............................................ 33 348 15 909 45 670 40 266
Summa metallprodukter exkl. järn och stål 38 254 53 790 54 735 78 344
Grafitelektroder ............................................ 893 1295 901 1 274
Kvävegödselmedel, beräknade som kväve .................... 5 192 3 342 8 269 5 011
Ammoniak, kaustik ........................................ 386 58 516 72
„ komprimerad ................................... 26 45 71 71
Salpetersyra, beräknad som 100 %-ig........................ 4 864 995 9 765 2 355
Kalciumkarbid ............................................. 27 921 3 792 37 057 4 921
Kiselkarbid (karborundum) ................................. 804 486 1579 576
Kaliumhydrat .............................................. 1 784 1581 1 714 1 544
Natriumhydrat ............................................. 8 496 2 466 15 867 4 090
Pottaska .................................................. 78 49 106 53
Klor och klorblekmedel, beräknade som klor ................ 7 803 2 031 13 680 2 919
Klorater och perklorater.................................... 7 404 3 399 8 408 3 579
Vätesuperoxid ............................................. -— — 153 287
Diverse kemikalier ......................................... 3 192 563 3 700 708
Syrgas .................................................... 40 30 56 36
Vätgas .................................................... 5 83 7 109
Summa kemiska produkter 68 888 20 215 101 849 27 605
Summa metaller och kemiska produkter 334 659 113 378 450 676 172 934
Galvaniska element ........................................ 1274 2 427
5 408 9 372
Summa galvaniska element och ackumulatorer 6 682 11 799
Summa summarum 120 060 184 733
trädda ekonomiska depressionen åter medförde en
tillfällig nedgång. Från 1932 visar kurvan en stark
och jämn stigning.
Tabell 4 visar kvantiteten och värdet av Sveriges
produktion av elektrokemiska produkter åren 1934
och 1938. Som synes har under dessa fyra år den
producerade kvantiteten av elektrotackjärn och -stål
ökats med 29 %, av andra elektrometallurgiska
produkter med 43 % och av rent kemiska produkter med
48 %, medan värdet av tillverkade galvaniska
element och ackumulatorer ökats med 77 %. Den
elektrokemiska industriens sammanlagda
produktionsvärde har ökats från 120 till 185 mill. kr. eller med
54 %. Om man frånräknar guld och silver, vilket
kan vara motiverat på grund av dessa värdefulla
metallers särställning, kommer man till ett
produktionsvärde av 86 resp. 157 mill. kr. och en ökning av
83 %.
I ovanstående siffror är ej den galvanotekniska
produktionen inräknad. Denna redovisas i den
officiella statistiken på följande sätt: Förzinkning,
förtenning, förnickling, galvanisering, etsning och dylik
behandling:
Värde i 1934 1 000 kr. 1938 Ökning i %
Av inköpta fabrikat
(försäljningsvärde) ............. 6 227 7 958 28
Av främmande gods
(förädlingslön) ................ 2 041 4 656 128
Alla dessa siffror utvisa en stark utveckling av den
elektrokemiska industrien under åren närmast före
det nya världskriget. Att denna utveckling icke
avstannat under 1939 och 1940 utan snarare fortgått i
ökat tempo framgår av kurvan över
energiförbrukningen. Just under tider som dessa med avspärrning
och krigsrisk framträder också den elektrokemiska
industriens ställning som en nyckelindustri tydligare
än annars. Man behöver endast betänka, vad
metallurgiska produkter som stål, ferrolegeringar, koppar
och aluminium samt kemiska produkter som
kväve-gödselmedel, salpetersyra, alkalier och fosfor betyda
för folkförsörjningen och försvaret för att icke tala
om batterier och ackumulatorer.
Förutsättningarna för en elektrokemisk industri i
Sverige.
En av de viktigaste frågorna, när det gäller
förutsättningarna för en elektrokemisk industri i Sverige,
är, hur det ställer sig med tillgången och priset på
hydroelektrisk energi och var denna kan ställas till
förfogande. Då auditoriet på detta område besitter
större sakkunskap än föredragshållaren, skall liär
endast i korthet refereras följande uttalanden av
generaldirektör Borgquist i hans föredrag i IVA den
4 februari i år:1
1) För närvarande äro endast ca 27 % av de av
i w. Borgquist, IVA 1941, häfte 1, sid. 9.
96
7 juni 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
