Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
den del av Sösdala-kabeln, som är förlagd över
Söderåsen.
Man får givetvis ej draga för hastiga slutsatser av
felstatistiken för den förhållandevis korta tid, som
gått, sedan förläggningen skedde, men siffrorna för
år 1940 äro dock utomordentligt intressanta. För
den armerade kabeln i svenska stamkabelnätet, ca
1 015 km, var antalet fel per 100 km och år under
detta år endast 0,2. Motsvarande siffra för blank,
tjärad och pappersbandad kabel i ränna, 3 462 km,
var 3,9, vilket stämmer bra med siffran 3,4 för samma
slags kabel, 148 km, direkt ansluten till sjökabel.
För luftkabel, 208 km, var motsvarande siffra inte
mindre än 34.2 per år och 100 km kabelmantel.
Med hänsyn jämväl till de 5 föregående årens siffror
skulle man våga uppskatta felriskförhållandet till
ca 1 :10 :100 för respektive järnbandarmerad
jordkabel, jordkabel i ränna samt luftkabel, ty felsiffrorna
för luftkabel ha rört sig om 20—45 fel och för kabel
i träränna om 3—6 fel per år och 100 km under denna
tid. Ungefär hälften av felen på jordkablarna äro i
vårt land förorsakade av åska.
Som bekant förläggas rikskablarna utom
samhällena numera alltid i terrängen. Vid större avstånd
från befintliga vägar måste härvid särskilda
transportvägar anordnas. På västkusten erfordrades sådana
i endast ringa omfattning. 14 km nybyggd och 27 km
ombyggd väg anordnades för en sammanlagd kostnad
av 45 000 kr. Fig. 5 återger en lättransportabel kross
med sin traktor under flyttning i terrängen, där ett
par typiska halländska "brattor" eller branta
bergavsatser synas i bakgrunden. Å fig. 7 ser man en
nyanlagd transportväg.
Arbetets fältorganisation.
För att med säkerhet medhinna kabelnedläggningen
uppdelades arbetet på tvenne arbetskontor, vilket
även de närmast föregående årens arbeten
nödvändiggjort.
Det ena arbetskontoret stod för arbetena å sträckan
Göteborg—Hälsingborg, det andra för Hälsingborg—
Sösdala, Hälsingborg—Malmö samt
Ystad—Simrishamn, och bägge avdelningarna blevo härigenom i
full utsträckning sysselsatta från mitten av april till
slutet av december månad 1939, resulterande i den
längsta arbetssäsongen i kabelkontorets historia.
Fig. 4.
Utdragen kabel i
läge före
nedläggningen.
Skarvning och mätning.
L-kabeln.
Utbalansering av kapacitetsobalanserna inom
skruvarna, utjämning av längdkapaciteten mellan skruvar
av samma ledningstyp och balansering av
kapacitetsobalanser till jord för ytterlagrets skruvar skedde
på vanligt sätt.
Beträffande slutskarvarna å överdragssektionerna
vidtogs dock en förändring. Ursprungligen skarvades
de båda yttre 1/4 eller nu 1/6-skarvarna av
överdragssektionen skarv N i fig. 6, under kompensering av
näröverhörningen genom lämpligt bransch- och
parbyte inom fyrskruven. I överdragssektionens
mittskarv (F i fig. 6) togs däremot hänsyn till
fjärröver-hörningen. Vid västkustkabeln ändrades emellertid
skarvningsförfarandet beträffande 4-tr. skruvarna så,
att fjärröverhörningen tillgodosågs såväl i N- som i
F-skarvarna.
Beträffande L-kabelns längdkapacitet kan
anmärkas, att de kontrakterade fordringarna på likhet
mellan intilliggande pupinsektioner kunde innehållas
helt, först efter det att utjämning genom inkoppling
Fig. 3. Uppställning av kabeltrummorna vid samtidig
utdrag-ning av 3 kablar.
5 juli 1941
Fig. 5. Kross med traktor under förflyttning för
transportvägbygge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
