- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Elektroteknik /
119

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

en artikel "Bärfrekvenskablarna
Göteborg—Hälsingborg".

U-kabeln Hälsingborg—Malmö (stjärnskruvskabel).

De allmänna överläggningarna beträffande
U-par-kabel gälla även för stjärnskruvskabel. Jämnheten
i fabrikation avgör jämnheten i karakteristik för
ledarna, ty det är ledarediameterns jämnhet och det
inbördes ledareavståndets exakthet, som giva samma
karakteristik. Avvikelser i uppbyggnaden hos
kringliggande dielektrikum samt ledarnas metalliska
omgivning inverka dessutom, den första faktorn
huvudsakligen på kapaciteten, den senare oberoende av
frekvensen på kapaciteten men beträffande induktansen
starkt frekvensberoende. Detta förhållande måste
särskilt beaktas, för att kärnskruvens ledningar skulle
fylla fordringarna beträffande impedansavvikelsen, i
det att kärnskruven vid fabrikationen gavs en något
högre kapacitet med hänsyn till ytterskruvarnas
påverkan av blymanteln.

Skarvmetoden var i detta fall följande:

4 st. 400 m fabrikationslängder hopskarvades till en

1 600 m längd (— L-kabelns pupinsektioner) genom

2 st. B- och 1 st. C-skarv, se fig. 6.

Skarvningen skedde skruvrätt, och
kapacitetsobalanserna (för 800 Hz) bortkryssades på bästa möjliga
sätt genom branschkastning inom paren och växling
av paren inom skruvarna. I första hand utjämnades
stam-duplex-värdena för att minska den indirekta
överhörningen via duplexkretsarna, som det på grund
av skillnaden i löptid ej går att kompensera på längre
avstånd, men även stam-stam-värdena förbättrades i
görligaste mån.

De sålunda erhållna 1 600 m-längderna
hopskarvades sedan med hjälp av fjärröverhörningsmätningar
vid 60 kHz. Först hopskarvades två längder (skarv
1), och bortkryssning av de sämsta
fjärröverhörnings-värdena utfördes inom skruvarna. Därefter
kontrollmättes samtliga värden, och dåliga
mellanskruvsvär-den antecknades. Sedan påskarvades längd efter
längd (skarv 2, 3 osv.) under
fjärröverhörningsmätningar och kryssning inom skruvarna, varvid inom-

Tabell 5. Leveransmätningar

Mätningarna på sträckan Göteborg—Hälsingborg utförda

i augusti 1940. Maximalt uppmätta isolationsvärdet (i
Hälsingborg) utgjorde 14 700 Mfl/km. På denna sträcka
innefatta mätningarna även balanseringsstativen. som, särskilt då
otillräcklig värme r&der, i avsevärd grad nedsätta isolationen.
På sträckan Hälsingborg—Malmö utfördes mätningarna i
november 1939. Här användes ej liknande balanseringsstativ.

Fig. 8. Amerikansk ingenjörsdelegation studerar
U-kabel-skarvning vid Göteborg.

skruvsvärden och iakttagna dåliga
mellanskruvsvär-den utbalanserades.

På detta sätt skarvades 1 600 m-längderna ihop till
4 st. lika långa delsträckor (ca 8 km) av
överdragssektionen. I 1/4-skarvarna (skarv K) hopkopplades
dessa delsträckor två och två under aktgivande på
samtliga fjärröverhörningsvärden. Slutligen
samman-skarvades de så erhållna halva sektionerna i
mittskarven M. Utbalansering skedde där på samma sätt
som i V4-sektionsskarvarna. Mätningarna i
1/4-sek-tionspunkterna voro sålunda ganska omfattande och
tidsödande, varför speciella transportabla mäthus
anskaffades.

Det är tydligt, att praktiskt taget endast halva
skarvningsarbetet jämfört med U-kabeln norr om
Hälsingborg erfordrades vid denna metod, vilket
förbilligade denna del av anläggningens
skarvningskost-nader. Mätvärdena för hel överdragssektion äro
något bättre än för sträckan Göteborg—Hälsingborg
före inkopplingen av de särskilda
fjärröverhörnings-elementen.

Om sådana utjämningselement införas även å
sträc-TJ-kablarna Göteborg—Malmö.

II. Ledningsmotstånd. 15 °0.

Mätvärde, Q!km Kon-
Sträcka trakts-
värde,
Max. Med. Min. i2/km
Göteborg—Torpaby.. 29,4 29,4 29,4 <g 30,6
Torpaby—Varberg .. 29,5 29,5 29,5 „
Varberg—Skreanäs.. 29,4 29,4 29,4
Skreanäs—Halmstad 29,4 29,4 29,4 »
Halmstad—Hjärnarp 29,5 29,5 29,5 t»
Hjärnarp—-Hälsing-
borg ............. 29,4 29,4 29,4
Hälsingborg—Sax-
torp, västkabel ... 42,9 42,8 42,8 <; 44,2
Hälsingborg—S ax-
torp, östkabel .... 41,9 41,8 41,8 J»
Saxtorp—Malmö,
västkabel ........ 43,1 43,0 42,9 „
Saxtorp—Malmö,
östkabel ......... 42,1 42,0 41,9 „

På sträckan Göteborg—Hälsingborg är ledardimensionen
1,2 mm, på sträckan Hälsingborg—Malmö 1,0 mm.

I. Isolation.

Sträcka Längd km Mätvärd Med. B, M£/km Min. Kontraktsvärde 10000 Mß/km


5 juli 1941

119

Göteborg—Torpaby 36,3 3 900 290
Torpaby—Varberg 38,4 4 400 170
Varberg—Skreanäs 30,6 4100 1 280 [-Skreanäs—Halmstad-]
{+Skreanäs—Halm-
stad+} ......................32,4 4 900 450

Halmstad—

Hjärnarp ............40,5 4 200 69

[-Hjärnarp—Hälsingborg-]

{+Hjärnarp—Häl-
singborg+} ..............38,8 5 300 235

[-Hälsingborg—Saxtorp-]

{+Hälsingborg—Sax-
torp+} ......................29,5 242 000 170 000

Saxtorp—Malmö .. 31,2 230 000 150 000

Uppmätta
värden med [-balanseringsstativ.-]
{+balanserings-
stativ.+} Själva
kabelns
iso|lationsmotstånd överallt uppmätt
till mer än
200 000
M ß/km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941e/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free