Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
endast för laboratoriebruk. Som arbetsnormal är
givetvis en mer okänslig konstruktion önskvärd.
En växelström eller en växelspänning kan ej med
samma relativt enkla metod noggrant bestämmas. Det
har därför länge varit ett behov att få en mot
normalelementet svarande anordning, som ger en
växelspänning eller växelström med stor noggrannhet. I detta
sammanhang kan erinras om en av Beckmainn
konstruerad växelspännings-normalgenerator (Arch. Elek-
-W7A—
Fig. 1. Likströmsnormalens kopplingsschema.
Fig. 2. Likströmsnormalens praktiska utförande.
trotechnik 1934), vars spänningstolerans uppges vara
mindre än 0,1 %. Jämföres denna siffra 0.1 med
toleransen hos normalelementets emk 0,005 %, framstår
skillnaden i mätnoggrannhet vid bestämning av
lik-resp. växelspänning.
Den i det följande beskrivna mätanordningen är
avsedd att dels ersätta det ömtåliga normalelementet
vid likströmsmätningar, dels användas för erhållande
av en till sin storlek noga känd växelström och
växelspänning.
Principen bygger på strömmens termiska verkan,
varav omedelbart följer att den inom vida gränser är
frekvensoberoende. I fig. 1 utgöres motståndet Rs av
en tunn tråd med stor temperaturkoefficient. Övriga
motstånd Rv R2 och Ä4 äro konstanta. Om punkterna
A1 och A2 anslutas till en strömkälla uppvärmes Rs
varvid dess motstånd ökas. Yid viss ström inträder
jämvikt enligt R1 : R2 ~ R., : Ri och spänningen
mellan G1 och G, blir noll. Den ström, vid vilken detta
inträffar — nollströmmen — är entydigt bestämd
under förutsättning, att ohmtalet i R3 endast är
beroende på strömmens värmeverkan. Detta kan uppnås
antingen genom att omgivningens temperatur hålles
konstant eller genom att temperaturvariationernas
inverkan kompenseras. Det första alternativet är ur
praktisk synpunkt olämpligt.
Om temperaturkoefficienten hos motståndet R1 har
lämpligt värde, blir nollströmmen genom bryggan
oberoende av omgivningens temperatur. En strömnormal
gjord efter denna princip har författaren använt sedan
1936. Den har närmare beskrivits i IYA 1939: 2, där
även vissa mätresultat angivas.
Vid likströmsmätningar, således som ersättning för
normalelementet, är den nu behandlade
strömnorma-len fullt användbar. Nollströmmen, som bestämts till
10,0000 mA, erhålles med en noggrannhet av 0,005 %.
Temperaturkoefficienten är maximalt 0,0015 % per °C,
medan ändringen i nollströmmen uppgått till 0,05 %.
I fig. 2 visas strömnormalens praktiska utförande.
Skall normalen användas vid växelström, måste
galvanometern reagera för mycket små växelspänningar.
Den närmast till hands liggande lösningen är att
använda likströmsgalvanometer i kombination med en
tunglikriktare. Härigenom kan mätnoggrannheten
vid växelströmsmätningar bli praktiskt taget lika stor
som vid likströmsmätningar, under förutsättning att
tunglikriktaren svänger i fas med växelströmmen.
Vid från sinusformen avvikande strömkurva visar det
sig dock, att relativt stora fel kunna uppkomma.
Vid många mätningar, t. e. om strömnormalen skall
shuntas för bestämning av större strömmar, måste
inre motståndet vara konstant. I den beskrivna
utföringsformen är detta ej fallet, i det att den
resulterande temperaturkoefficienten ej kan göras mindre än
0,2 % per °C.
De här nämnda olägenheterna ha givit anledning
till att konstruera en normaltyp, som dessutom har
andra fördelar.
I fig. 3 visas apparatens kopplingsschema. Den
utgöres av en dubbel bryggkoppling, varigenom det
strömkänsliga motståndet RL kan matas av såväl
liksom växelström. RL utgöres av en platinatråd med
0,008 mm diam., innesluten i en evakuerad glasballong.
Tråden har värmebehandlats enligt viss metod, så att
dess motstånd förblir konstant med tiden. Övriga
motstånd äro gjorda av manganintråd och ha liten
temperatur- och tidskonstant. Motståndet R2, som ligger
i serie med RL, utgöres av tre seriekopplade
reostater graderade resp. 15°—25°, 0°—1° och 0°—0,1°.
Avsikten med detta är att RL-\-R2 skall ha ett av
rumstemperaturen oberoende ohmtal. Glasballongen
Fig.
Lik- och växelströmsnormalens kopplingsschema.
6 sept. 1941
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
