Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
av någon orsak ej fungera, kommer visserligen
larmsignal att utsändas till den ca 40 km därifrån belägna
övervakande stationen, men en relativt lång tid kan
befaras förflyta, innan felet blir avhjälpt. Vid det
tidigare beskrivna systemet skulle i sådana fall en
långvarig spänningssänkning inträda, när
batterispänningen på grund av driftsförhållandena sjunker
från 2,18 till 2 voit per cell. För att detta skall
undvikas, finnas för glöd- och anodström relativt stora
reservbatterier med lämplig urladdningsspänning,
vilka vid feltillfällen automatiskt kopplas till
belastningskretsen i stället för de mindre batterier, som i
vanliga fall ligga parallellt med belastningskretsarna
och vilka då laddas med 2,18 voit per cell.
Reservbatterierna stå normalt på underhållsladdning från en
liten speciell likriktare. Efter ett fel av ifrågavarande
slag måste reservbatterierna uppladdas på nytt, vilket
bör ske omgående av den personal, som infunnit sig
för att avhjälpa felet.
Fel å säkringar, felaktiga likriktare- och
batteri-spänningar, avbrott i nätspänningen, överhettning
samt i övrigt driftstillståndet på de obemannade
stationerna rapporteras genom larmsignaler omedelbart
till respektive övervakande överdragsstation.
I Teknisk tidskrift 1941, nr 18, sid. 77, har Björk
redogjort för det nya driftsystemet och erfarenheterna
vid telefonstationerna. Först vid västkustkabelns
överdragsstationer har emellertid det nya driftssättet
tillämpats på större batterier med selenlikriktare.
Resultat av leveransmätningarna samt, andra tekniska
uppgifter för Göteborg—Malmö-kabeln.
Den största av Sieverts kabelverk levererade
L-kabelns tvärsnitt framgår av fig. 1, under det att
IJ-kablarnas uppläggning och konstruktionsdata
framgå av fig. 2.
Dämpningskurvor för L-systemet å
överdragssektionen Göteborg—Varberg ha sammanförts å fig. 25.
För U-kablarna återfinnas leveransprovresultaten i
tabell 5. Här ha även de kontrakterade
minitniford-Mycket tillfredsställande margi-
Pig". 21. Göteborgs överdragsstation. Standard Electrics utrustning för
12-kanaissystem jämte övervakningsinstrument. T. v. härom stativ för
L. M. E :s utjämnare mot fjärröverhörning i U-kabel.
Pig. 22. Göteborgs överdragsstation. Utrustning för
Standard Electrics 12-kanalssystem. I bakgrunden
4-tràdsav-slutningar och övervakningsjackar.
naler mellan kontrakterade och uppmätta värden ha
erhållits i samtliga fall.
Skillnaden i värdena för U-kabeln beror, som redan
i samband med redogörelse för kabelinstallationen
angivits, på att Sievertskabeln försetts med L. M.
Ericssons fjärröverhörningsutjämnare på stationerna,
se fig. 21. Dessa nedsätta isolationsvärdena, se tabell
5, I. Å andra sidan äro fjärröverhörningsvärdena
härigenom avsevärt förbättrade, se
tabell 5, V.
Det är givet, att isolationen skulle
sjunka samt fjärröverhörningsvärdena
förbättras, om dylika utjämningselement
infördes jämväl för de tyska kablarna å
överdragssektionerna Malmö—Saxtorp—
Hälsingborg, men de tyska
leverantörerna mena, att tillräckligt goda
över-hörningsvärden redan nu föreligga, och
detta synes också vara fallet. Skulle
man i framtiden även önska använda
frekvensbandet 60—120 kilo-Hertz för
utökning av antalet telefonförbindelser,
torde dock sådana element erfordras,
och resultatet för de sistnämnda
sektionerna kunna då i
överhörningshän-seende väntas bli ännu bättre än för
sektionerna norr om Hälsingborg, om e j
ytterligare förbättringar åstadkommas
även här.
Störnings- och överhörningsmätningar
å färdiguppkopplade telefonförbindelser
i mångkanalssystern i de bägge olika
firmornas utrustningar ha visat, att
6 sept. 1941
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
