Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2.
valsen och manövreras även från denna genom en
malteserkorsinrättning. Skulle man lägga alla
kontakter som behövas för omgruppering mellan kör- och
bromskoppling på huvudvalsen, skulle kontrollern
bliva mycket för hög.
I fig. 1 äro alla kontaktställen som ligga på
huvudvalsen visade som strömbrytare, medan de som
befinna sig på omkastnings- samt fart-bromsvalsen
och manövreras i strömlöst tillstånd, äro visade som
punkter inneslutna av rektanglar. Punkterna
representera kontaktfingrarna och rektanglarna
kontaktsegmenten.
Yad som gör den elektriska kortslutningsbromsen
särskilt ömtålig är det faktum att banmotorerna,
som arbeta som generatorer på pådragsmotståndet,
från början endast ha en ringa remanensspänning och
måste magnetisera upp sig själva. Därav framgår,
att även en kontakt, som till synes ligger ordentligt
på, men är oxiderad eller på annat sätt förhindrad
göra fullgod kontakt, eller har piggar som förhindra
god kontakt, kan förhindra bromsströmmens
utveckling. Kamkontroller, speciellt sådana med
hammarkontakter, äro i detta hänseende snarare sämre än
valskontroller då glidning mellan kontakterna här
ej förefinnes.
Författaren av dessa rader har i februari 1936
i en kort artikel, "Elektrisk bromsning med
kamkontroller", i Teknisk tidskrift gått in på dessa
frågor.
Yad för slags broms böra spårvagnarna då ha?
De borde vara försedda med tryckluftbroms. En
kontaktapparat, inkopplad i motorkretsen och
manövrerad av tryckluften, som förhindrar körning då
bromsluften har för lågt tryck borde måhända
komplettera utrustningen. Vi se här bort ifrån handbrom-
sen, som ju alltid finnes som en yttersta
nödhjälpsåtgärd.
Gentemot tryckluftbromsen göres ofta
den invändningen, att förslitningen av
bromsklotsar och hjulringar blir stor.
Anser man detta som ett allvarligt
hinder kan man ju komplettera
tryckluftbromsen med en elektrisk broms.
Därtill duger kortslutningsbromsen, men
bättre är elektrisk bromsning med
separatmagnetisering av motorerna
(generatorerna) så som den t. e. kommer till
användning på trådbussar. Denna
bromsmetod har den stora fördelen att,
på grund av att det finnes magnetiskt
flöde från början, motorerna, som verka
som generatorer, ha från början en
bestämd spänning, varför
kontaktmotståndet i bromskretsen spelar en vida
mindre roll. Dessutom är vid denna
bromsmetod en eller två bromssteg tillfyllest.
En ytterligare fördel är att
bromsspänningen icke kan stiga över ett visst,
förutbestämt värde, varemot vid
kortslutningsbromsen spänningen på de som
generatorer gående motorerna kan stiga
till ca den dubbla motorspänningen.
Tyvärr måste fördelarna av bromsen med
separatmagnetisering köpas med en
separat fältlindning för förhållandevis låg ström, då den
grova fältlindningen för körning icke gärna kan matas
från kontaktledningen. Att fältlindningen även kan
matas från ett batteri må omnämnas endast för
fullständighetens skull.
Kombinerar man tryckluftbromsen med elektrisk
broms så bör man lämpligen bibehålla manövreringen
som hittills. Man har således på kontrollern på ena
sidan om nolläget fartlägen och på den andra
bromslägen. Föraren kopplar alltså såsom hittills från
körning till noll och går sedan över till bromslägena.
De första lägena äro då ordnade för elektrisk
bromsning och sedan tar den penumatiska bromsen vid.
Givetvis behöver man icke kombinera den
pneumatiska bromsningen med kontrollern utan denna kan
lika väl anordnas med separat hand- eller
fotmanövrering.
Då emellertid bromsning med bromsklotsar på
hjulringar numera knappast förekommer på spårvagnar,
där den mekaniska bromsningen mest sker medelst
skivbromsar, borde man kunna helt gå ifrån elektrisk
bromsning. Pådragsanordningen (kontrollern) blir
därvid enkel och då motorerna endast användas för
körning, kunna dessa för en given traktionseffekt
vara mindre.
Skenbromsar, som ibland anses nödvändiga i svår
terräng, äro visserligen elektriska bromsar, men för
deras magnetisering kan ström tagas från
kontaktledningen. De äro således och böra även vara
oberoende av elektrisk bromsning med motorerna. Så
mycket bör emellertid sägas om dem, att deras
manövrering icke heller bör sammankopplas med
tryckluftbromsen. Skenbromsarna skola manövreras med
en särskild strömbrytare, som antingen kan
monteras separat eller inbyggas i kontrollern.
154
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
