Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Undersökning av högfrekvensmotstånd hos
koppartråd med olika skikt på ytan.
Av B. SVEDBERG.
Att motståndet hos oxiderad koppartråd kan avvika
märkhart från motståndet för blank koppartråd vid
ultrahöga frekvenser har ofta observerats vid
feederled-ningar och antenntrådar. Även ledare av annat material,
överklädda med ett eller flera tunna skikt av annat
sämre ledande material, visa sig vid användning för
ultrakortvåg äga högre högfrekvensmotstånd än som
motsvarar själva ledarens.
Teoretiskt är detta problem betr. skineffektens verkan
vid flera olika koncentriska skikt med olika tjocklek och
ledningsförmåga klarlagt, och för olika specialfall ha
med vissa approximationer numeriskt användbara
formler härletts av Ekelöf: "über den
Wechselstromwider-stand von geraden Drähten mit kreisförmigem
Quer-schnitt, die aus mehreren konzentrischen Schichten
be-stehen" i E. N. T. 1933, s. 115. Den fullständiga
härledningen från Maxwells ekvationer fram till Bessels
differentialekvation finnes genomförd i t. e. Cohn: "Das
elek-tromagnetische Feld."
Experimentellt har vid mitt examensarbete vid
K. T. H., vilket gällde undersökning av
parallelltråds-system vid ultrakorta vågor, bl. a. mätningar med olika
slags ytbeklädd koppartråd utförts, varvid såsom
jämförelse med de experimentellt erhållna värdena användes
beräknade värden ur formlerna i artikeln av Ekelöf.
Eftersom skikttjockleken i allmänhet är okänd vid
oxiderad koppartråd, måste materialet antagas vara känt,
CuO eller Cu20, samt ur formeln uppritas en kurva över
motståndet såsom funktion av skikttjockleken. En
ungefärlig uppskattning av det undersökta materialets
skikttjocklek kunde härur erhållas.
Den mätbänk som byggdes för undersökningarna
gjordes 7 m lång, så att 6-metersändaren vid K. T. H. kunde
giva två halva våglängder på mätbänken. Btt
kortslutningsbleck kunde förskjutas med en vevmekanism — se
fotos — och detta kortslutningsbleck dimensionerades för
en tråddiameter d— 2 mm och ett trådavstånd a = 40
mm. För att visa mätbänkens noggrannhet bör nämnas
att vid våglängdsmätning erhölls, sedan det uppmätta
värdet korrigerats för annan fashastighet i koppar än i
luft och omvandlats till frekvens, ett värde på 50,05 MHz,
medan det verkliga med multivibrator uppmätta värdet
var 50,01 MHz, alltså felet var mindre än 1 °/oo-
Avläs-ningsnoggrannheten blev dock mindre än 0,5 mm och
kunde genom upprepade observationer ännu mera ökas,
så att för A/2 = 3 000 mm kunde erhållas en
avläsnings-noggrannhet av nära 0,i °/oo-
Den enklaste metoden för mätning av
högfrekvensmotstånd hos koppartråd är med Q-mätning. För Q-värdet
såsom funktion av avståndsändringen hos
kortslutningsblecket härleddes den enkla formeln
"a = våglängd,
n = antal halva våglängder,
A — avståndsändringen för relativa sidostämningen
Ë—l, alltså 1= —.
V2
Formeln är härledd i appendix 1.
Yid Q-mätningen användes ett termokors, vilket var
dimensionerat att passa den i trådarna förekommande
Fig. 2. Detalj av mätbänken.
Fig. 1. Mätbänk.
6 sept. 1941
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
