Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
följdsströmmarna i ett nät blir något olika om
noll-följdsström uppträder eller icke. Saknas
nollföljds-ström kan mätningen göras med amperemeter,
kopplad till två strömtransformatorer. Måste hänsyn
tagas till nollföljdsströmmen, erfordras fler än två
strömtransformatorer.
Saknas nollföljdsströmmen i ett trefasnät, råder
mellan fasströmmarna sambandet
ZÄ + Zs + Zr = 0.
Med detta insatt i ekvationssystem (2) utlösas de två
övriga komponenterna. Plusföljdsströmmen, som
funktion av strömmarna i faserna R och S, blir
1
e’T-f IsVHe’ 2)
lt = y=e’T(IB + lse>T)
Exponentialfaktorn framför parentesen betyder
endast en vridning 30 grader i positiv led av Zr
Absoluta värdena ändras ej och alltså
/, =
1
71
iß + h
Förlänges ekvationen med r — får beteckna en
resistans — synes, att plusföljdsströmmen kan
särskiljas med ett fasfilter, bestående av en resistans
ansluten till fas R och en impedans till fas S, fig. 7.
De båda filterimpedansernas absoluta värde äro lika
stora. De måste ha ett litet värde, då
strömtransformatorernas belastningsförmåga är ringa.
Spänningen mellan fasfiltrets ändpunkter A och B
är = r/j K3. Anslutes en ytterkrets till punkterna
A och B verkar denna spänning enligt Thevenins
teorem såsom en elektromotorisk kraft för
strömmen i ytterkretsen. För samma ström verka
strömtransformatorerna som oändligt stora motstånd.
Strömmen i ytterkretsen är
r/j /T
/„ =
= klt
där
Belastningen Zb genomflytes av en ström
proportionell mot plusföljdsströmmen. Utgöres
belastningen av en amperemeter, visar denna storleken av
plusföljdsströmmen i viss skala. — Impedanserna
anses såsom konstanta, och dessa måste vara sådana,
att de giva den önskade fasvridningen vid
ifrågavarande frekvens. Zb antages liten i förhållande till r.
I annat fall ändras både storleken och fasen hos
strömmen genom amperemetern. Felet i fasvinkel
korrigeras med en impedans i serie med
amperemetern och av sådant värde, att totala fasvridningen blir
noll. Korrektionen har sin betydelse vid
effektmätningar. Hänsyn till felet i storlek tages vid
kalibrering av konstanten k.
Minusföljdsströmmen kan mätas på analogt sätt.
Elimineras Zs ur uttrycket för minusföljdsströmmen,
erhålles
J . st . jz
+ he1 8").
Uttrycket är detsamma som för plusföljdsströmmen
blott med Zs utbytt mot 1T, alltså kan samma fasfilter
användas för särskiljande av minusföljdsströmmen
och plusföljdsströmmen. Önskas den senare
strömmen, anslutas strömtransformatorerna till faserna R
och S som i fig. 7 a. Anslutas de i stället till faserna
R och T, fig. 7 b, erhålles i stället
minusföljdsströmmen.
Omkastas de båda filterimpedanserna i fig. 7 a blir
strömmen genom amperemetern proportionell mot
minusföl jdskomponenten i stället för mot
plusföljds-komponenten.
Något annorlunda ställer sig problemet att
särskilja de symmetriska komponenterna, när alla tre
komponenterna uppträda samtidigt, alltså då en
noll-följdsström kan flyta fram genom nätet. De tre
grundekvationerna
+ )
Zs = a2Z1 + aZ2 + Z0 (4)
1T = a Z, -f a2 Z2 + Z0 J
innehålla samtliga nollföljdsströmmen med samma
koefficient. Subtraheras ekvationerna två och två,
fås två nya ekvationer, i vilka Z0 icke ingår. Ur
dessa två kunna och Z2 utlösas. Subtraktionen
innebär, att strömtransformatorer i två faser
parallellkopplas, men så, att strömriktningen blir den
motsatta. Fasfiltren anslutas så till dessa. I analogi med
fig. 7 a skulle en anordning enligt fig. 8 kunna
användas för mätning av plusföljdsströmmen.
För sistnämnda figur beräknas strömmen Ib
genom amperemetern till
(IR - Is - I„) r + (Is -1T- Ib) re’T = lb Zb
eller
/6(^+l + eif) = /s + 7s(e’f-l)-Zre’f
Är amperemeterns impedans Zb mycket liten i
förhållande till fasfiltrens resistans r, kan strömmen lh
genom instrumentet skrivas
, — t-
h
J/3
-(ZK + /se;T +Zre’T)
It = y3Iie-n
Få de båda filterimpedanserna byta plats, blir
strömmen genom amperemetern i stället
Z,
(v’4 ! + «’*«]=
IRe} 3 + 7s(l-e’3)~- Z7
Antages även här Zb lika relativt r blir
=/I
alltså proportionell mot minusföljdsströmmen.
En egenskap hos den sist visade typen av fasfilter
är, att nollföljdsströmmen helt elimineras ur
mät-apparaturen. Det finns emellertid intet som hindrar,
att ur ekvationssystem (4) härledes ett uttryck för
pius- eller minusföljdsströmmen i vilket
nollföljdsströmmen ingår. Tillses härvid att den ingår med
koefficienten tre, kan den uttagas ur nätet med tre
parallellkopplade strömtransformatorer, vilka sedan
anslutas till en viss gren i fasfiltret.
Ett på detta sätt uppbyggt fasfilter för
plusföljdsströmmen skall här beräknas. Ur ekvationssystem
(4) för fasströmmarna elimineras
minusföljdsströmmen genom multiplikation av den översta ekvationen
6 sept. 1941
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
