Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
k:
torn öppen, går i tomgång, för samtliga tre
komponentsystem. Anslutas de däremot till en belastning
med jordad nollpunkt, är transformatorn sluten för,
släpper igenom, samtliga tre strömkomponenter. Har
belastningen isolerad nollpunkt, blir transformatorn
sluten för pius- och minusföljdsströmmarna men
öppen för nollföljdsströmmen. Tvärt om blir
förhållandet vid en tomgående YO/D kopplad transformator,
som i fig. 11: 1. Denna är öppen för pius- och
minusföljdsströmmarna men kortsluten för nollföljds-
ZG2
Fig-. 12. Kortslutning mellan två faser
samt pius- och minusföljdsnäten härvid.
(Nollföljdsnätet försvinner.)
strömmen. En transformator med D-kopplade
lindningar har permanent kortslutning av
nollföljdsströmmen. Någon inverkan på transformatorn vid
normala driftförhållanden har emellertid icke denna
permanenta kortslutning.
Liuftlinjer.
Yid linjer betyder icke fasföljden något för
impedansens storlek, varför impedanserna för minus- och
plusföljdsströmmarna bliva lika stora.
Approximativt räknas i båda fallen med en reaktans av 0,4
ohm/fas. Reaktansen för nollföljdsströmmen kan
icke approximeras på ett lika generellt sätt. Här
måste hänsyn tagas till jordmotståndet, antal och
placering av jordlinor etc. Förhållandet mellan
reaktansen för noll- och plusföljdsströmmarna synes ofta
vara något över 3 vid enkellinjer utan jordlinor.
Med jordlinor är förhållandet något mindre, torde
kunna antagas vara något över 2, naturligtvis
varierande med antalet jordlinor och deras uppläggning.
Där hänsyn måste tagas till resistansen, beräknas
denna ur ledararean. Yid längre linjer kan icke
ka-pacitansen försummas. Utom vid mycket långa
linjer kan kapacitansen då anses koncentrerad till
linjens ändpunkter.
Ledningsnät.
Ett område, där uppdelningen i symmetriska
komponenter fått användning, är beräkning av strömmar
och spänningar vid fel i kraftledningsnätet.
Fördelen är här, att man kan räkna på vanligt sätt med tre
symmetriska system. En addition av de tre
komponenterna giver slutresultatet. Vid räkningarna
förutsattes trefasnätet vara symmetriskt uppbyggt, de
ingående impedanserna lika i alla tre faserna.
Ett osymmetriskt fel i ett dylikt nät förorsakar
vissa strömmar och spänningar genom nätet. Stor-
leken av spänningens och strömmens
plusföljdskom-ponenter beror av generatorernas emk:er, de olika
strömkretsdelarnas impedans för plusföljdsströmmen
samt plusföljdskomponenterna i felet. Storleken av
spänningens och strömmens minusföljdskomponenter
beror uteslutande på strömkretsdelarnas impedanser
för minusföljdsströmmen. På samma sätt är storleken
av spänningens och strömmens nollföljdskomponenter
endast beroende av ingående impedanserna för
nollföljdsströmmen.
I ett symmetriskt nät ingående delarna antaga
olika impedansvärden allt efter den strömkomponent,
som flyter fram genom dem. Flyter endast
plus-följdsström genom nätet, antaga alla delar, inklusive
generatorerna, sina impedansvärden för denna
strömkonponent, och nätet betecknas som ett
plus-följdsnät. Samma delar antaga sina impedans
värden för minusföljdsströmmen, om endast denna
ström finnes i nätet, och nätet betecknas som
minus-följdsnät. Analogt består ett nollföljdsnät av
impedanserna för nollföljdsströmmen hos de delar, genom
vilka denna ström kan flyta.
Den allmänna beräkningsgången vid fel i
ledningsnät blir: de tre komponenternas nät ritas upp och
hopkopplas sedan allt efter felets natur. Ur figuren
beräknas spänningarnas och strömmarnas
komponenter.
Trepolig kortslutning innebär ingen störning i
nätets symmetri. Några minus- eller
nollföljdskomponenter kunna därför icke uppstå.
Tvåpolig kortslutning mellan faserna S och T. I
fig. 12 angivas fasströmmarna och fasspänningarna.
Felet antages ha en impedans Z.
Nu är
h =0
It — — Is
Eq
■ Ef —— Is Z
Fig. 13. Enkel jordslutning.
Härav erhålles strömmens symmetriska komponenter
(hänförda till fas R).
’1= 3 (0 + a/s — a*Is)
h = g (0 + a2 Is-als)
Io = l(0 + IS — IT)
varav
samt
/„ = o
1,— n-j.i,
Nollföljdsströmmen är noll, enär det icke finns någon
168
5 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
