Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
återledare för denna. Följaktligen är även
nollföljds-spänningen noll. Spänningens komponenter bliva
= ■ [Er + (a + a2) Es — a2 Zs Z]
Ti.
varav
E,
- E2 = IXZ
Är impedansen i felstället noll blir E2
Jordslutning i fas B. Samma antagande som i
föregående fall. I ledarna invid felet gäller
Er — E
Is = 0
Ir =0
Strömmens symmetriska komponenter bliva i detta
fall
71 = Z2 = /0 = ~lR (5)
Är impdansen i felstället noll blir Er — 0 och
Er —El-\-E2-\-E(j
:0.
Sker jordningen över en impedans Z blir i stället
Ä =E1 + E2 + E0 = 3I0Z (6)
Er =1 r Z och E
lr
I ett enkelt och symmetriskt nät enligt fig. 14 upp
står en enpolig jordslutning. De tre komponentnäten
beräknas och uppritas. Emedan de äro symmetriska,
kunna de representeras av enfasiga diagram och var
för sig behandlas på samma sätt som ett normalt
symmetriskt trefasnät. Spänningen mellan systemens
nollpunkter och felstället beräknas på vanligt sätt.
Impedanserna för de olika komponent-strömmarna
äro angivna i fig. 14. Icke blott i generatorn utan
även i belastningen är impedansen olika för
minus-och plusföljdsströmmen, roterande maskiner ingå i
belastningen. Plusföljdsnätet är detsamma som
gällde för nätet innan felet uppstod. Minusföljdsnätet har
samma utseende som plusföljdsnätet, men undantag
av att någon emk icke finnes i den gren, som
representerar generatorn. I nollföljdsnätet ha de
ingående nätgrenarna andra impedansvärden än i de två
tidigare komponentnäten.
Av ekvation (5) framgår, att strömmen är lika
genom de tre felställena Ft, F2 och F0 i de tre
komponentnäten. Förbind F1 med nollpunkten i
minusföljdsnätet, detta senares felställe F2 med
nollföljds-nätets nollpunkt och vidare felstället F0 med
plusföljdsnätet nollpunkt. De tre
komponentspänningarna komma därvid i serie. Schemat i fig. 14
uppfyller så ej blott ekvation (5) utan även ekvation (6).
Fig. 14. a Trefasnätet, b Plusföljdsnätet, c
Minusföljdsnätet, d Nollföljdsnätet.
Det område, där symmetriska komponenter fått
sin största användning, torde vara vid beräkning av
osymmetrier i ledningsnät. Detta framställningssätt
möjliggör även här användning av det vid
symmetriska trefassystem vanliga betraktelsesättet med
enfasig framställning. Dessutom giver det en
klarare bild av arten hos den i olika fall rådande
osymmetrien. — Vid behandling av stabilitetsproblem i nät
kunna även symmetriska komponenter användas. De
synkroniserade krafterna äro huvudsakligen
bestämda av plusföljdskomponenten och dämpningen av
mi-nusföljdskomponenten. Jordslutningsproblemen
behärskas av nollföljdskomponenten.
Vidare torde de symmetriska komponenterna med
fördel kunna användas inom mät-, relä- och
reglertek-niken. Sålunda ha utförts reläer baserade på de olika
osymmetriska komponenternas förekomst i
ledningsnätet.
Litteratur.
C. L. Fortescue : Method of Symmetrical Co-ordinates
Applied to the Solution of Polyphase Networks. Träns. AIEE
1918 sid. 1027.
C. F. Wagner and R. D. Evans : Symmetrical Components,
New York 1933.
W. V. Lyon: Applications of the Method of Symmetrical
Components, New York 1937.
ökning av startmomentet vid kortslutna
trefasmotorer med Y/D-start.
Av EIRIKUR BRIEM.
En vanlig metod för begränsning av startströmmen
vid kortslutna trefasmotorer är som bekant den s. k.
Y/D-starten. Här är statorn lindad så, att den kan
köras D-kopplad i drift, samt att man har tillgång
till början och slut av varje fas. Starten sker med
Y-kopplad lindning, och när motorn kommit igång,
kopplar man över till D. Härigenom minskar
startströmmen (räknad som linjeström) till en tredjedel
av vad den skulle ha varit vid start med Z)-kopplad
lindning. Denna begränsning av startströmmen är
6 sept. 1941
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
