Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
takttrycket, som är
produkten av
strömavtaga-rens acceleration och
massan hos en viss
del av
kontaktledningen. Om däremot
kontaktledningen pressar
ned strömavtagaren, så
tås tillskottet som
produkten av
strömavtaga-rens acceleration och
dennas till toppbygeln
reducerade massa.
Att bestämma huru
stor del av
kontaktledningen som deltog i
rörelsen, och i vilken
utsträckning dess olika
delar medverkade häri,
var med tillgänglig
apparatur ej möjligt.
Följaktligen kunde massan hos den i rörelse
medverkande delen av kontaktledningen ej heller bestämmas.
Däremot lyckades detta beträffande strömavtagaren.
Ett snöre fästes vid strömavtagarens toppbygel och
fördes genom lokets tak till en apparat, som i viss
skala på en med konstant hastighet frammatad
pappersremsa återgav toppbygelns vertikalrörelse. På
det stillastående loket nedtrycktes strömavtagaren
och släpptes, varvid den påverkad av sina fjädrar
höjde sig. På pappersremsan erhölls därvid en
kurva, vars utseende återfinnes i fig. 3. Denna kurva
överfördes i lämpligare skala till ett millimeterrutat
papper och deriverades två gånger grafiskt.
Resultatet härav återfinnes i fig. 4, som alltså i beroende
av tiden återger rörelsens väg, hastighet och
acceleration.
Fig. 3. Rörelsediagram för
strömavtagarens toppbygel, då
denna vid stillastående lok,
endast påverkad av
fjäderkrafterna, får röra sig uppåt.
Det föreligger emellertid intet hinder att upprita
accelerationen som funktion av toppbygelns höjd
över r. ö. k. istället för av tiden. Så har gjorts i
fig. 5. För varje värde på toppbygelns höjd är
enligt fig. 1, nedre kurvan, värdet på den kraft, som
orsakar rörelsen, känd. Bildar man nu för en viss
höjd kvoten mellan kraften och accelerationen fås
ett mått på för ifrågavarande höjd gällande till
toppbygeln reducerad massa. Tillsammantagna utgöra
alla på detta sätt bestämda punkter en kurva, som
anger huru den reducerade massan varierar med
toppbygelns höjd över r. ö. k. Även denna kurva
återfinnes i fig. 5.
Man finner, att denna sistnämnda kurva har ett
minimum på 3,77 kg vid 5 350 mm höjd, under det
att massan vid normalnivån, 5 600 mm, är 6,1 kg eller
65 % större. Detta förhållande är möjligen ej det
bästa. Fördelaktigt hade givetvis varit, om
strömavtagaren kunnat anordnas så, att minimet bringats
att sammanfalla med normalnivån utan att minimets
värde avsevärt höjts. En undersökning av
möjligheterna härtill faller dock utanför ämnets ram.
Kontaktleflningens egenskaper.
Av skäl som tidigare nämnts har den i rörelsen
deltagande kontaktledningens massa ej kunnat
bestämmas. Bortser man emellertid från de variationer i
massfördelningen hos kontaktledningen som
uppträda, så blir åtminstone för någorlunda konstant
nivå på strömavtagaren dennas acceleration vid en
viss tåghastighet av utslagsgivande betydelse för
strömavtagningen. Eftersom vid en viss hastighet
strömavtagarens egenskaper i och för sig ej ändras, [-Acceleration-]
{+Accelera-
tion+} i m Massa
pr. sek2 i kg
Fig. 4. Med ledning av diagrammet i fig. 3 uppritade kurvor
för toppbygelns väg, hastighet och acceleration i beroende
av tiden.
Fig. 5. Toppbygelns acceleration och strömavtagarens till
toppbygeln reducerade massa, båda uppritade som funktion av
toppbygelns höjd över r. ö. k.
180
5 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
