Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
blir denna acceleration bestämmande för
kontaktledningens kvalitet. Man kan därför med en viss grad
av sanning säga, att faktorn Pk, betraktad som
produkten av en antaget konstant massa och
strömavta-garens acceleration, är beroende av
kontaktledningens konstruktion. Härav följer att kontaktledningen
är bättre, ju större uttrycket ~ är. Av ekvation (1)
"t
följer också, att slitaget minskar i den mån— växer.
Pk
Emellertid ändrar accelerationen värde, beroende
på var på spännet strömavtagaren befinner sig. Ett
medelvärde måste dock finnas, vilket är
proportionellt mot medeltalet av samtliga värden av Pk.
Kallas detta accelerationsmedelvärde am vilket givetvis
blott skall bestämmas inom de områden, där
accelerationen har samma tecken, utgör uttrycket — en
am
värdemätare på kontaktledningens kvalitet vid
ifrågavarande tåghastighet. Detta uttryck, betecknat med
G och bestämt av likheten
G = (3)
definieras som kontaktledningens "godhet".
Man har rätt vänta sig, att G icke blott skall
variera med hastigheten utan även vid en och samma
tåghastighet antaga olika värden för olika
kontakt-ledningskonstruktioner. Kan därför G bestämmas,
har man funnit en möjlighet att avgöra, huruvida en
viss kontaktledningskonstruktion är bättre eller
sämre än en annan.
Innan metoder för bestämning av G behandlas,
skola några ord inskjutas angående de
kontaktled-ningskonstruktioner, vilka varit föremål för
undersökningar. Genomgående har kontaktledningen
bestått av en kontakttråd av koppar med åttaformad
normalprofil och 80 mm2 area samt en sjutrådig
bärlina med 50 mm2 area, likaledes av koppar. Bärlinan
har i huvudsak uppburit kontakttråden med
bärtrådar, vilka tillverkats av koppartråd med 6 mm
diameter. I övrigt har kontaktledningen anordnats på
tämligen varierande sätt, varom fig. 6 bäst torde ge
en uppfattning.
Figuren visar, att de i kontaktledningen ingående
spännen upphängts enligt fyra olika system, vilka
motsvaras av lika många typbeteckningar, nämligen
N, NT, NY, NYT. Spann av typen N äro de som
för närvarande användas, NT-spannen ha försetts med
ett så kallat tillsatsrör vid utliggarna, varvid
avsikten varit att ersätta den till upphängningspunkten
koncentrerade relativt tunga massan hos
utliggar-röret med den lättare massa, som tillsatsröret
representerar. I NY-spannet har den enkla bärtråden vid
utliggaren ersatts med en Y-formad
bärtrådsanord-ning. Avsikten härmed var att, redan innan
strömavtagaren nådde fram till utliggaren, åt utliggarröret
ge en uppåt accelererad rörelse, vilken skulle minska
det accelerationsbelopp, varmed röret eljest skulle ha
tvingats uppåt. Samma sak gäller spann av typen
NYT, vilka anordnats med såväl tillsatsrör som
Y-formad bärtrådsupphängning vid fästpunkterna.
Även andra förändringar i spännets upphängning
ha vidtagits och undersökts. Sålunda har den
dragkraft, varmed kontaktledningen avspännes, varierats.
Även kontakttrådens underhängning har ändrats.
Fig. 6.
Schematisk bild över de olika provspannens
konstruktiva utförande.
Om följande beteckningar användas, nämligen
Pk — dragspänningen i kontakttråden i kg,
Pb — dragspänningen i bärlinan i kg samt
†k — kontakttrådens underhängning (se fig. 6) vid
spannmitt i mm,
så utgör tabell 1 en sammanställning över de olika
kontaktledningskonstruktioner, som varit föremål för
undersökning.
Tabell 1.
Spanntyp ’’k kg Pb kg Pk + Pb kg fk mm
N .......... 600 400 1000 60
N .......... 600 400 1000 80
N .......... 600 500 1100 80
NT ........ 600 500 1100 0
NY ........ 600 500 1100 0
NYT ....... 600 500 1100 0
NYT ....... 600 500 1100 20
Till ovanstående skall beträffande
kontaktlednings-konstruktionen blott fogas, att ett antal spann,
vanligen ett 20-tal, sammanföras till en
kontaktlednings-sektion, vilken i ändarna är avspänd med vikter till det
belopp, som tabell 1 angiver. Uppdelningen är gjord
med hänsyn dels till möjligheten att vid elektriska
och mekaniska fel på kontaktledningen begränsa
dessas verkningar, dels till att temperaturrörelserna
vid sektionens ändpunkter skola hållas inom lämpliga
gränser.
Efter detta skall en redogörelse för bestämning av
G för de olika kontaktledningskonstruktionerna
lämnas.
En inventering av de metoder, som kunde tänkas
härför, gav vid handen, att främst en kunde komma
ifråga; detta så mycket mera som tillgång på
apparatur blott förelåg för denna. I Tyskland har
nämligen undersökningar liknande dessa tidigare
bedrivits, varvid en av Hausmann konstruerad apparat
kommit till användning. Denna apparat, vilken
byggts i avsikt att få ett instrument för bekväm
kontroll och registrering av kontaktledningens höjdläge,
6 sept. 1941
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
