Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
nollföljdsreaktans per fas till vänster om felet av
250 ohm, till höger 450 ohm. Vid kompensering har
vardera spolen, inkl. transformator och tillhörande
del av linjen, en nollföljdsreaktans per fas
motsvarande en totaleffekt av 20 MYA. Felet har inträffat
på en tredjedel av linjelängden från vänster räknat.
Alla resistanser försummas. Linjen antages arbeta i
tomgång. Beräkna den friska fasens spänning i
felstället samt linjeströmmarna omedelbart till vänster
om detta.
Följande reaktanser uträknas:
1. Direktjordade nollpunkter.
Vänster:
2002
400
250
Höger:
2002
200
X„ = 450
Resulterande:
100•200 _
Xa =
x„
100
200
X„
250•450
700
161
Vänster:
2. Kompensation.
Höger:
Xa = 100
_ /200\2 3
\V3] 20 3
2
X„ = 200
= 6 000
Xn
1200\2 3
\ ~\/ 3 ) 20 3
4
= — 6 000
Resulterande:
( Xa = 67
I X„ = oo
Vid direkt jordning uträknas:
(67 + 161). 116
E„= —
67 4- 322
-68
161.116
Eb = 67+322 = 48
161.116
0 67+ 322
Den friska fasens spänning är:
ER= 116 — 68 + 48
Strömmarna äro:
/ 68 48 48 \ 1 000
\ 100 ’ 100^ 250/ i
48 = 144
= 8 ; + 90°
-(
68 oc 48 a2 1 48) 1 000
100 ’ 100 1 250/ i
= 1 042 —17°
t 68 a2 i 48a 1 48 \ 1 000
\ 100 r 100 ^ 250/ i
,1 042 !—163c
Vid kompensering erhålles ur tabellen:
Ea = - 58
Eb■■
En
58
58
Den friska fasens spänning är:
ER = 116 — 58 + 58
Strömmarna äro:
58 =. 174
h
Ir =
. 100"’ 100 ’ 6 000/ 1( ]
’ 58 a 58 a2 i 1 58 1 1 000
. 100 r 100 6 000/ i
’ 58 a2 58 a +,5x1 1 000
-90°
1 000 —lc
-179°
Synkron stabilitet.
En intressant tillämpning av de osymmetriska
felens teori gäller den synkrona stabiliteten vid
störningar. Om man enligt metoder, som här förutsättas
bekanta, räknemässigt reducerat ett kraftnät till en
enda förbindelseledning mellan två synkrona
maskiner, varvid nätets belastningar enligt kända regler
förflyttats till anslutningspunkter omedelbart intill
maskinernas inducerade emk, vilka sistnämnda arbeta
inom impedanslösa lindningar, så har man kommit
fram till modellen för det s. k. tvåmaskinsproblemet.
Dettas matematiska behandling vid inträffande
belastningsstötar, urkopplingar, kortslutningar etc. är sedan
länge känd (se t. e. Heruitz, The dynamic stability
of long transmission lines, IVA handling-ar nr 87,
1928). Det är emellertid av intresse att betrakta hur
de ovan gjorda härledningarna kunna direkt
nyttiggöras för en snabb och enkel uppskattning av
stabilitetsförhållandena vid olika slag av fel.
Först några ord om de olika symmetriska
komponenternas inverkan på det synkroniserande momentet
mellan två över en linje hopkopplade maskiner. Att
vid given inducerad emk plusföljdsströmmen spelar
huvudrollen inses omedelbart, enär den ensam ger ett
synkront moment. Minusföljdsströmmen har
asynkron bromsverkan, speciellt i maskiner med massiva
xZi
(f-x) Z,
e,e
-jr
(l<-m) [E, (t-x) + £> xe~jr]
Fig. 5. Schema till behandling av stabilitetsproblem.
polplattor eller dämplindning, och dess inverkan på
stabiliteten är i de flesta fall gynnsam, ehuru den
spelar en underordnad roll i jämförelse med
plusföljdsströmmen. Nollföljdsströmmen slutligen
kommer i regel ej fram till generatorerna, och om den
gör det, så har den i varje fall ingen nämnvärd
inverkan på svängningsförloppen på grund av att den
i stort sett endast ger läckfält. Vi begränsa oss
därför i det följande till ett studium av
plusföljdsströmmen ensam.
Fig. 5 visar i enpolig form schemat för ett två-
6 sept. 1941
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
